BRÅ Brottsförebyggande Rådet

Kameraövervakning kan minska brottsligheten

Pressmeddelande   •   Dec 02, 2003 09:00 CET

Våld och andra personrelaterade brott halverades vid
Möllevångstorget i Malmö. Och vid en boendeparkering i en mindre
stad minskade de fordonsrelaterade brotten med 80 procent efter
det att kameraövervakning införts. Men i två andra fall finns
inte lika tydliga effekter på brottsligheten.Rätt använt
kan kameraövervakning minska brottsligheten, men man bör pröva
andra åtgärder först. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet
(BRÅ) som i dag offentliggör de första svenska fallstudierna om
kameraövervakningens effekter.

EFFEKTERNA PÅ BROTTSLIGHETEN VARIERAR
Erfarenheter från andra länder visar att kameraövervakning kan minska
brottsligheten och i viss mån öka tryggheten. Effekterna varierar
dock mellan olika exempel. Så är fallet också i de svenska studierna.
I ett parkeringsgarage för boende minskade de polisanmälda
fordonsrelaterade brotten med 80 procent efter det att
kameraövervakning införts. Men i ett annat studerat fall, i ett
allmänt parkeringsgarage i en stadskärna, hade kameraövervakningen
ingen effekt alls på brottsligheten.

På liknande sätt skiljer sig erfarenheterna från kameraövervakningen
vid Möllevångstorget i Malmö respektive Stadsparken i Helsingborg. På
Möllevångstorget i Malmö minskade de polisanmälda brotten generellt
med 40 procent under det första året med kameraövervakning. Våld och
andra personrelaterade brott minskade ännu mer – med 50 procent. I
Stadsparken däremot, tycks kameraövervakningen inte lett till någon
minskning av brottsligheten.

TÄCKNINGSGRAD OCH KÄNNEDOM FRAMGÅNGSFAKTORER
Förutsättningarna och det praktiska genomförandet av
kameraövervakningen skiljer sig i de fyra fallen. Till exempel täcker
kamerorna i Stadsparken bara gångstråk i parken, medan övervakningen
på Möllevångstorget täcker i stort sett hela platsen. Utgångsläget
vad gäller brottsnivån är också mycket olika, där Möllevångstorget
har betydligt fler antal anmälda brott.

En annan sak som skiljer sig mellan de olika platserna är att
kännedomen om kameraövervakningen var olika hög på de olika
platserna.

- Ett gott förarbete med en analys av problemen är en förutsättning.
Platsen måste vara strategiskt vald och ha en hög problemnivå. Det
gäller att man beslutar inte bara om kameraövervakning ska införas
utan också hur, var och när en sådan åtgärd ska införas, säger
Madeleine Blixt, utredare vid BRÅ.

TRYGGHETEN PÅVERKAS I VISS MÅN
De svenska studierna, liksom erfarenheterna från andra länder, visar
att tryggheten kan öka något. Femton månader efter att
kameraövervakning infördes på Möllevångstorget hade andelen besökare
som känner sig mycket trygga när de går ensamma på torget när det är
mörkt, ökat från knappt 30 till närmare 40 procent. När det gäller
Stadsparken, där den anmälda brottsligheten inte minskade, ökade
andelen besökare som känner sig mycket trygga eller trygga när de går
ensamma genom parken när det är mörkt från 40 till drygt 45 procent.
I exemplet med boendegaraget uppgav 80 procent av användarna att de
kände sig tryggare.

FÅ UPPLEVER ATT INTEGRITETEN KRÄNKS
En negativ konsekvens av kameraövervakning kan vara att den upplevs
som ett intrång i den personliga integriteten. En undersökning som
BRÅ genomfört tillsammans med Kameraövervakningsutredningen visar att
mer än 80 procent av befolkningen accepterar en ökad TV-övervakning i
butiker, taxibilar, muséer, och på parkeringar om övervakningen leder
till minskad brottslighet. Ökad övervakning av parker, gator och torg
samt allmänna kommunikationsmedel accepterade 75 procent av de
tillfrågade.

De flesta besökare, boende och näringsidkare runt Möllevångstorget
upplever inte att kameraövervakningen inneburit en kränkning av
integriteten. Omkring en femtedel har emellertid något emot
övervakningen på torget. I Stadsparken är en ännu större andel
positiva till kameraövervakning. Cirka 90 procent av användarna av
boendegaraget är positiva till övervakning.

- Alternativ till kameraövervakning bör alltid övervägas och prövas.
Kameraövervakning på allmän plats är, och bör även i fortsättningen
vara, ett komplement till andra brottsförebyggande åtgärder eller
något man tar till när inget annat fungerar, säger Madeleine Blixt.

I de studerade fallen har kamerorna främst använts för att avskräcka
från brott, inte för att avbryta eller klara upp brott.

- Om kameraövervakningen inte innebär en ökad risk för brottslingar
att gripas, riskerar man att den inledningsvis starkt
brottsförebyggande effekten försvagas efterhand, säger Madelene
Blixt.

---------------------------------------------
FAKTA OM KAMERAÖVERVAKNING
- I juli 1998 trädde en ny svensk lag i kraft; lagen om allmän
kameraövervakning (1998:150). Den innebär att intresset av att
förebygga och utreda brott ska spela en mer framträdande roll i
förhållande till integritetsintresset än tidigare.

- Kameraövervakning på platser dit allmänheten har tillträde kräver
som regel tillstånd hos länsstyrelsen. Undantaget är bland annat
övervakning i post- och bankkontor och i butiker, där det under vissa
förutsättningar räcker med en anmälan.

- Användningen av övervakningskameror har ökat markant under senare
år (Kameraövervakningsutredningen SOU 2002:110). År 1996 fanns knappt
5000 tillstånd i landet. I början av år 2002 fanns omkring 6100
tillstånd och 3200 anmälningar.
---------------------------------------------

YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR Madeleine Blixt, utredare, tfn.
08-401 87 05 eller Malena Carlstedt, enhetschef 08-401 87 58 eller
Jan Andersson, tf. generaldirektör 08-401 87 01.

Till rapporten: http://www.bra.se/extra/publication/?button_showpublication.302.=1

BRÅ, Box 1386, 111 93 Stockholm
http://www.bra.se