Justitiedepartementet

Kampen mot allvarlig brottslighet intensifieras

Pressmeddelande   •   Mar 16, 2006 14:25 CET

De brottsbekämpande myndigheterna måste alltid ha tillräckliga verktyg för att med kraft kunna slå tillbaka mot alla former av mycket allvarlig brottslighet. Därför föreslår regeringen nu att buggning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel för att utreda mycket allvarliga brott, samt att vissa hemliga tvångsmedel ska kunna användas av polisen för att så tidigt som möjligt förhindra mycket allvarliga brott. Detta är innebörden i två propositioner som regeringen i dag har beslutat att överlämna till riksdagen.

Den nya tidsbegränsade lagen om buggning - som ska gälla t.o.m. den 30 juni 2009 - innebär att polisen får möjlighet att använda buggning vid förundersökningar om brott som har ett minimistraff om fängelse i fyra år eller mer, som till exempel terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Buggning ska också få användas vid förundersökning om vissa andra mycket allvarliga brott, som grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling.

Buggning ska bara få avse en plats där det finns särskild anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav uppställs för tillstånd att avlyssna andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det föreslås också ett absolut förbud mot buggning av bland annat läkarmottagningar och advokatkontor samt biktstolar eller andra platser som används för enskild själavård. Det ska inte finnas möjlighet att bugga massmedieredaktioner annat än i rena undantagsfall. En sådan plats ska kunna bli föremål för buggning endast om det finns synnerlig anledning att anta att platsen som sådan används för brott för vilka buggning kan tillåtas.

Samtal där advokat, läkare, journalister eller någon annan som har begränsad vittnesplikt yttrar sig om sådant som personen i fråga inte skulle få höras om som vittne ska inte få avlyssnas. Det innebär att bland annat samtal mellan försvarare och den misstänkte, bikt och enskild själavård och samtal, där enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen någon som talar inte får avslöja sin källa, inte får avlyssnas.

De tvångsmedel som polisen ska kunna använda för att förhindra att mycket allvarliga brott begås är hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll. I dag kan dessa tvångsmedel användas endast för att utreda ett redan begånget brott.

De brott som omfattas är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott. Det vill säga vissa särskilt allvarliga brott som Säkerhetspolisen ska bekämpa. Även mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande, alltså brott som den öppna polisen bekämpar, omfattas, om det finns anledning att anta att avsikten med ett sådant brott är att påverka representanter för offentliga organ, som domare och åklagare, eller den som bedriver nyhetsförmedling och journalistik.

Båda de nya lagarna innehåller flera rättssäkerhetsgarantier. Bland annat måste en domstol lämna tillstånd till tvångsmedelsanvändningen. Vid förhandlingen ska ett offentligt ombud delta för att ta till vara integritetsintressen. Tillstånd får endast lämnas för en månad åt gången och bara om det är av synnerlig vikt för brottsutredningen respektive för att förhindra mycket allvarliga brott. Det införs också en sträng reglering för användningen av den överskottsinformation som framkommer.

Båda lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.



Kontakt:
Linda Romanus
pressekreterare
08-405 47 22
0705-92 58 17
linda.romanus@justice.ministry.se

Fredrik Holmberg
Kansliråd
08-405 46 28
070-211 44 79

Anne Rapp
Rättssakkunnig
08-405 34 42
070-305 34 42