Göteborgs universitet

Kan all kunskap förklaras ur ett sociologiskt perspektiv?

Pressmeddelande   •   Okt 10, 2003 09:26 CEST

Under mitten av 1970-talet utmanades det tidigare dominerande filosofiska synsättet på vetenskaplig kunskapsbildning. Vetenskapssociologiska forskare hävdade då att all kunskap kan förklaras med hänvisning till bidragande sociala faktorer – även de mer exakta vetenskaperna som logik, matematik och naturvetenskap. Jonas Larsson undersöker i sin avhandling huvudtankarna i det så kallade starka programmet inom den moderna vetenskapssociologin. Förespråkarna för detta program har från 70-talet och framåt särskilt kommit att försvara tanken att all kunskap kan förstås och förklaras sociologiskt. Avhandlingsförfattaren är sympatiskt inställd till starka programmets ambition men visar också att konflikten mellan det rationella och det sociala i en väsentlig mening fortlever inom det starka programmet.

Larsson undersöker dels det starka programmets symmetrites och dels den så kallade finitismen som tillsammans formulerar programmets teoretiska och metodologiska alternativ till den ”svagare” vetenskapssociologin där sociala faktorer betraktas som något störande för rationellt tänkande. Symmetritesen uttrycker det metodologiska kravet att kunskap i ett givet samhälle eller i en given forskargrupp skall förklaras med hänvisning till bidragande sociala faktorer oberoende av värderingar av kunskapens rationalitet. Finitismen å andra sidan innebär att kunskap skall förstås i termer av konventioner. Detta innebär att vetenskapsmän inte besitter, och inte kan besitta, objektiva måttstockar för korrekt förfarande som förklarar kunskap i rationella termer.

Avhandlingen argumenterar särskilt för följande slutsatser:

Symmetritesen och de sociologiska intresseförklaringar som det starka programmet de facto presenterar kan förstås som ett slags rationella intresseförklaringar, det vill säga förklaringar som baseras på att berörda agenter agerar rationellt utifrån sina olika intressen.

Finitismen innebär ytterst att också det slags rationella intresseförklaringar som symmetritesen påbjuder inte kan upprätthållas.

Förutom den motsägelse som identifieras ovan så argumenterar Larsson sammantaget för att det starka programmets studier av kunskapens användning – och dess fokus på de mål och intressen som är förbundna med denna användning – innefattar en viktig variant av den motsättning mellan det rationella och det sociala som ytterst motiverade det starka programmet.


Avhandlingens titel: Finitism and Symmetry: An Inquiry into the Basic Notions of the Strong Programme.
Disputationen äger rum lördagen den 25 oktober 2003 kl. 10.15
Opponent: Professor Barry Barnes
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Jonas Larsson, tel. 031 - 773 52 48 (arb.),
031 - 40 37 74 (hem), mobil: 0703 - 34 73 10, e-post Jonas.Larsson@TheorySc.gu.se

Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se