Den Goda Jorden ideell förening

Kan kommunernas systematiska miljöbrott få fortgå?

Pressmeddelande   •   Dec 13, 2013 09:51 CET

När Anders Stenström såg hur mycket förstklassig jordbruskmark som förstördes av väg- och järnvägsbyggen i anslutning till byggandet av Öresundsbron bestämde han sig för att jobba för att rädda den goda jorden. Han konstaterade att det var rent slöseri med god jordbruksmark att lägga den under asfalt och betong. Något måste göras för så kunde det inte fortgå. Han bildade den ideella föreningen Den Goda Jorden.

Miljöbalken ger klara direktiv: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Lagtexten i miljöbalken 3:4 ovan är mycket tydlig med hur brukningsvärd jordbruksmark ska hanteras i kommunal planering. I Jordbruksverkets delrapport ”PM: Väsentligt samhällsintresse?”, som de utfört på uppdrag av regeringen, konstaterar Jordbruksverket att generellt sett tillämpar inte kommunerna lagstiftningen i miljöbalken 3:4. Jordbruksmark exploateras idag utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. Trots att lagstiftningen anger en mycket restriktiv hållning till att upplåta jordbruksmark till bebyggelseändamål, påverkas beslut kring markanvändningen i stor utsträckning av kommunala markinnehav och externa intressenters efterfrågan på mark. Detta överensstämmer inte med lagstiftningens långsiktiga perspektiv på resurshushållning.

Att kommunerna är vana att få göra som de vill när det gäller fysisk planering kom även till uttryck under förra året. Länsstyrelsen i Skåne lanserade då en nollvision för exploatering av åkermark. Vilket fick en del av de expansiva Skånekommunerna att gå i taket.

Jordbruksverket har tidigare konstaterat i en rapport över exploatering av jordbruksmark 2006-2010 att exploateringstakten har ökat i jämförelse med den tidigare femårsperioden. Störst har ökningen dessutom varit på högavkastande jordbruksmark i Halland och Skåne. Utvecklingen har alltså inte stoppats. Den har inte ens bromsats upp. I stället går utvecklingen i helt fel riktning.

Det är med stor förvåning vi i den ideella föreningen Den Goda Jorden noterat att riksmedia och politiker i väldigt liten omfattning uppmärksammat nyheten att kommunerna inte följer dagens lagstiftning i Miljöbalken 3:4. Lagbrott av den digniteten ska inte passera obemärkt förbi, särskilt inte om de utförs av våra valda ombud och deras tjänstemän.

Idag kan vi konstatera att Anders initiativ och föreningens arbete gjort vissa avtryck. Diskussionerna om behovet av att skydda jordbruksmarken har blivit allt mer högljudda och återkommande. Det arrangeras seminarier där frågan diskuteras, motioner skrivs inom LRF, Naturskyddsföreningen och i riksdagen av flera politiska partier och ledamöter. Men när det kommer till konkreta handlingar och en förändring av beteende så har dessvärre inte mycket hänt.

Vi i Den Goda Jorden ideell förening hoppas nu att tiden är mogen att uppfylla vår och Anders Stenströms önskan att något görs för att stoppa exploateringen av jordbruksmark. Det är inte för att vi vill sätta käppar i hjulet för kommunerna utan för att ge framtida generationer en tryggad livsmedelsförsörjning. Vi måste sluta att vara likgiltiga inför förstörelsen av den livsviktiga jordbruksmarken. För så här kan det verkligen inte fortgå!

Med Erik Axel Karlfeldts ord återgivna i Jordbruksverkets delrapport:

Men den som hejdar växtens fart och lägger jord igen

begår en synd av grövre art än den som dräper män.

Vi kräver att jordbruksmarken bevaras som en långsiktig resurs. Klassa den som riksintresse eller ge den annat verksamt lagligt skydd.

Hans Andersson

Ordförande

Den Goda Jorden ideell förening


Den Goda Jorden ideell förening förmedlar kunskap om den goda jordens stora betydelse för kommande generationer. Föreningen arbetar för att stoppa urbaniseringen på åkermark.