Independent Living Institute Assistanskoll

Karin Hellström, Assistansenheten i Årsta-Enskede-Vantör – ”Boendeservicen återuppstår om nedskärningarna i assistansen fortsätter”

Pressmeddelande   •   Okt 07, 2010 12:17 CEST

Någon typ av boendeservice kommer att återuppstå om nedskärningarna i assistansen fortsätter tror Karin Hellström, enhetschef på Assistansenheten i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd i Stockholms stad. Hon ser även tecken på detta när privata företag bygger särskilda boenden för assistansberättigade.
Om timmarna blir alltför få och utspridda över dygnet blir det omöjligt att upprätthålla personlig assistans. Den assistans som kommunerna ger de som förlorat sin assistansersättning kan ofta liknas vid ”assistans i hemtjänstliknande form” menar hon.

Minskade och indragna beslut från Försäkringskassan

 

Sedan 2007 räknar Försäkringskassan i allt större grad enbart integritetskänsliga delar i grundläggande behov när det ska avgöras om person har rätt till assistansersättning. Karin Hellström har sett flera fall på sin egen assistansenhet där assistansberättigade fått minskade assistanstimmar eller helt indragna beslut.
– En kund med 220 timmar assistansersättning/vecka fick sitt beslut indraget och fick sedan ett SoL-beslut med hemtjänst på 140 timmar. En annan kund med 15 timmar assistans/dygn sökte fler timmar hos Försäkringskassan, men förlorade istället sin assistansersättning och har idag ett LSS-beslut som inte täcker behovet.

Hur har det gått för den kunden?
– Kunden livssituation har påverkats negativt av detta, eftersom assistans behövs sammanhängande tid dygnet runt. Det kan exempelvis handla om stöd för att ta medicin vid en viss tid, att komma iväg till aktiviteter eller risk för fallolyckor när kunden är ensam.  

Kommunal assistans kan liknas vid ”assistans i hemtjänstliknande form”

 

Den kommunala assistans enligt LSS som ersätter Försäkringskassans LASS-beslut kan ofta liknas vid ”assistans i hemtjänstliknande form”, och den täcker ofta inte behovet enligt Karin Hellström.
– Det kan innebära att vi får bemanna ett dygn med småsnuttar av tid här och där, eftersom timmarna måste spridas ut över behoven under hela dygnet. Om den här utvecklingen fortsätter kommer det att bli svårt att upprätthålla personlig assistans, vi kan inte kräva av de anställda att de ska stå till förfogande och arbeta enstaka timmar.

Hur löser ni det då?
– Genom att ha mycket flexibla medarbetare som kan ställa upp, vi får plocka ihop alla hackade scheman, vilket gör att det börjar likna hemtjänst, där personalen går mellan olika personer.

Har brukarna kunnat behålla sina assistenter de haft tidigare?
– Vi strävar efter det, men effekten blir att vissa assistenter slutar.   

Boendeservicen kan komma att återuppstå

 

Karin Hellström tror att Försäkringskassans indragningar av assistanstimmar kan leda till att boendeserviceliknande lösningar återuppstår ute i kommunerna. Det minskade antalet assistanstimmar skapar ett behov av gemensamma personalgrupper.
– Om stödet blir mer i form av insatser med aktiv tid vilket verkar vara tanken med Försäkringskassans skärpta syn och det kommande behovsbedömningsinstrumentet får de personerna ofta det bättre i en boendeservicelösning om de inte får tillbaka sina assistanstimmar. De som har stora funktionsnedsättningar och många sammanhängande assistanstimmar kan ha fortsatt självständiga personalgrupper, men med för få timmar måste situationen lösas på något sätt.

Kommer utvecklingen att tvinga fram boendeservicelösningar?
– Ja, det är jag övertygad om, i längden kommer det att leda till en form av institutionalisering, med små institutioner. Om man behöver aktiv assistans mellan exempelvis 18-23 på kvällen och 8-12 på morgonen men inte får tid för hela perioderna, tror jag det blir svårt också för privata assistansföretag att ordna detta, det blir snarare hemtjänstföretag som måste gå in.
Stödet kanske inte kommer att se ut som boendeservicen som fanns innan assistansen, spekulerar Karin Hellström, personalen kommer troligen att i någon mån vara personligt knuten till individerna och det kanske inte går att få brukarna att bo koncentrerat i ett avgränsat område igen.
– Det som kan komma tillbaka är att det personal utgår från någon personallokal för att ge assistans till brukarna just när assistanstimmarna är lagda.

Kan det fortfarande kallas assistans?
– Det blir snarare ”assistans i hemtjänstliknande form”.

Kommunen har en strikt bedömning av ”nära behov”

 

När en person förlorar sin assistansersättning går alltså kommunen in med en behovsbedömning, som kan resultera i en minskning av timmarna enligt Karin Hellström.
– Många får ett LSS-beslut på personlig assistans, andra en kombination av SoL- hemtjänsttimmar och LSS-ledsagningstimmar. I båda fallen blir det oftast färre timmar.

Varför beviljar kommunen så mycket mindre tid?
– Kommunen har strikta regler för bedömning i både LSS och SoL. De har en bedömningsmall, där de tittar på ”nära behov” och vad man klarar att göra själv rent praktiskt, i verkligheten kan det dock vara så att du kanske klarar vissa saker om någon stödjer dig men inte annars.

Har bedömningarna i kommunerna förändrats den senaste tiden?
– Den har blivit snävare de sista åren, men jag vet inte om det har något samband med förändringarna på Försäkringskassan.

Assistansboenden kan vara en väg tillbaka till boendeservicelösningar

Vissa privata företag, som Vivida assistans, har börjat bygga assistansboenden för sina kunder, med sex lägenheter i varje hus med inbyggda rum för assistenten och med gemensamhetsrum och omklädningsrum för assistenter, assistenterna är dock fortsatt personligt knutna till den assistansberättigade. Det har beskrivits i en artikelserie i SHT, Svensk handikapptidskrift: Fler assistansanvändare ska bo tillsammans Assistansbolag blir hyresvärd Assistansboenden kan bli nya institutioner. Karin Hellström tror att detta kan vara en utveckling mot ett boendeservicetänkande, med alla kunder/brukare samlade under ett tak, där assistenten inte behöver vara i bostaden hela tiden, och där man kan ringa på personalen vid behov.
– Även om det inte är tänkt från början, kan sådana förändringar komma smygande och drivas fram av att personer får färre timmar vid omprövningar. Man kanske inte räknar lika noga med timmarna på varje brukare utan låter någon med ett större behov ta timmar från någon som inte har lika mycket. Det behöver dock inte vara negativt för alla, det finns de som inte tyckte om att alltid ha en assistent i sitt hem hela tiden, och som kände trygghet i den gamla boendeservicen.

Men det blir svårt att leva ett självständigt liv om assistansanvändaren exempelvis vill arbeta, utbilda sig eller bilda familj…
– Javisst, det går ju inte att leva ett självständigt liv på samma sätt som med personlig assistans, säger Karin Hellström.

Karin Hellström intervjuades av Kenneth Westberg 2010-09-26

 

Vidare läsning

 

Artikelserie i SHT om boenden för assistansberättigade

Assistanskoll.se är Sveriges ledande webbplats för jämförande konsumentupplysning och bevakning av området personlig assistans