Karolinska Institutet, KI

Karolinska Institutets nyhetsbrev 2004-10-20

Pressmeddelande   •   Okt 20, 2004 10:00 CEST

Avhandlingar och priser: "Smör och grädde lindrar undernäring hos äldre", "Slemhinnan läker långsamt efter vistelse i fuktskadad miljö" m fl

Avhandlingar

Smör och grädde lindrar undernäring hos äldre

Undernäring, som är ett vanligt problem bland stora grupper av äldre människor, kan nu motverkas både enkelt och billigt genom att deras mat tillagas med livsmedel som innehåller mer energi som till exempel smör och grädde. Det visar en avhandling från Karolinska Institutet.

Sjuksköterskan Ann Ödlund Olin visar i sin avhandling att man genom att komponera maten så att den innehåller mer energi kan de äldre öka sitt energiintag med cirka 35 procent och därmed nå upp till det beräknade normala energibehovet utan att portionernas storlek ökas. Detta kan ske genom att tillsätta naturliga råvaror som innehåller mer energi, främst fett i form av till exempel smör. Detta är det hittills billigaste sättet som visat sig korrigera energiintaget hos denna utsatta grupp. Och att det sannolikt gör maten mycket godare är en positiv bieffekt. Att istället ge ett extra mål standardmat till de äldre och sjuka hade inte samma effekt.
Sjukhemsboende som fick energirik kost bibehöll också förmågan att klä sig själva och sköta sin personliga hygien medan i en kontrollgrupp, som fick standardkost, försämrades dessa färdigheter. Genomgående är att de äldre och sjuka inte lyckas klara sitt behov av näring med den standardmat som serveras idag. Detta leder till en långsamt tilltagande undernäring. Och det är sedan länge känt att undernäring ökar risken för sjukdomar och dessutom förvärrar och komplicerar olika sjukdomstillstånd.

Ann Ödlund Olin drar i sin avhandling också slutsatsen att undernäring eller risk för undernäring kan förekomma hos så många som nio av tio äldre sjuka med hjälpbehov boende på servicehus. Dessa anmärkningsvärda förhållanden uppmärksammas inte idag i den grad som behövs för att komma till rätta med de allvarliga problemen, menar Ann Ödlund.

Avhandling:
"Nutritional and functional effects of energy-dense food in the frail elderly"

Författare:
Ann Ödlund Olin, Centrum för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-585 868 59 eller e-mail: ann.odlund.olin@cfss.ki.se

Disputation:
Fredag 22 oktober kl. 9.00, i föreläsningssal R 64, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Avhandlingen (pdf) finns på http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-080-x/
----------------------------------------------------------


Slemhinnan läker långsamt efter vistelse i fuktskadad miljö

Upp till sex år kan det ta för luftvägsirritationer att läka ut efter långvarig exponering för fukt i skadade byggnader. Det visar resultaten i en avhandling från Karolinska Institutet.

Avhandlingen bygger på en jämförande studie mellan lärargrupper på en fuktskadad skola och en kontrollskola. Trots omfattande renovering av den fuktskadade skolan klagade många lärare ett år efter renoveringen på dålig luft och irriterande luftvägsbesvär

Undersökningar gjordes då av de båda lärargrupperna. Resultaten visade att de lärare som arbetat i den fuktskadade skolan hade en statistiskt signifikant förhöjd reaktivitet i nässlemhinnan, jämfört med lärarna från kontrollskolan. Då den renoverade skolan var uppenbarligen fri från fukt i byggnadskonstruktionen misstänktes att resultaten visade en kvarvarande påverkan på slemhinnan efter den tidigare exponeringen.

Vid en ny undersökning två år senare fanns fortfarande en större reaktivitet hos lärarna från den tidigare fuktskadade skolan. Detta talade för en långsam men pågående läkningsprocess i de övre luftvägarnas slemhinnor. Sista undersökningen utfördes sex år efter renoveringen. Då kunde man inte finna någon skillnad i slemhinnereaktivitet mellan de båda lärargrupperna.

Skolornas studenter följdes under deras tre år av gymnasiestudier. Man fann ingen skillnad i slemhinnereaktivitet mellan skolornas studenter, vilket talade för att renoveringen av den vattenskadade skolan varit framgångsrik. Studenterna visade också en lägre slemhinnereaktivitet än lärarna. Detta kan tolkas som att man med åldern blir mer känslig i sina slemhinnor.

Många individer som vistas i icke-industriella byggnader som skolor och daghem anger inomhusklimatet som orsak till irritation i luftvägarna och allmänna symptom. Det finns ett uppenbart samband mellan vistelse i fuktskadade byggnader och luftbesvär. Svårigheten har många gånger varit att objektivt verifiera påverkan på luftvägarna i samband med att de rapporterats.

Avhandling:
Nasal mucosal reactivity after long-time exposure to building dampness

Författare:
Överläkare Stig Rudblad, institutionen för medicin vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Karolinska Institutet, tel 019-602 1000 sökare 792.

Disputationen har ägt rum.

Avhandlingen (pdf) finns på: http://diss.kib.ki.se/2004/91-974455-5-X/
---------------------------------------------------------------------------


Framfall vanligt problem hos kvinnor som fött barn

En av tolv kvinnor har symtomgivande framfall. Den främsta riskfaktorn är antalet förlossningar.

Bäckenbottensvaghet manifesterar sig som framfall eller urininkontinens och är en vanlig orsak till att kvinnor söker sjukhusvård. Lokala symtom, dvs känslan av att något buktar ut ur vagina, svårigheter att tömma urinblåsan och urininkontinens är vanliga symtom vid framfall. Trots att detta är kända tillstånd sedan länge finns få studier om förekomst, orsaker och riskfaktorer.

I gynekolog Gunilla Tegerstedts avhandling från Karolinska Institutet redovisas en tvärsnittsstudie av 8000 kvinnor i åldern 30-79 år i Stockholm. De har fått ett frågeformulär som först utarbetats och validerats. Ett utökat formulär har besvarats av 454 kvinnor med självrapporterat framfall och 405 kvinnor utan symtom.

Studierna visar att en av tolv kvinnor har symtomgivande framfall. Prevalensen ökar med stigande ålder upp till 60 år, för att därefter plana ut. Kvinnor med framfall har ofta urininkontinens.

Antalet förlossningar är en viktig indikator för symtomgivande framfall.
Stor vaginal bristning och klipp vid förlossning är förenade med en ökad risk för symtomgivande framfall. Kejsarsnitt förefaller ha en skyddande effekt.

Operation av framfall är den vanligaste gynekologiska operationen och i Sverige opereras cirka 6000 kvinnor varje år för framfall. Anatomiskt återfall är vanligt efter framfallsoperation, men det behöver inte vara förenligt med symtom. Mest nöjda efter operationen var de kvinnor som hade lokala besvär före operationen.

Cirka 4000 kvinnor opereras varje år för urininkontinens. Operationen, som görs via ett buksnitt, är en effektiv metod för att bota ansträngningsinkontinens. Patienter med symtom av trängningsinkontinens före operation är mindre nöjda med operationen.

Avhandling:
Clinical and epidemiological aspects of pelvis floor dysfunction

Författare:
Gunilla Tegerstedt, institution Södersjukhuset och institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, tel 08-616 2646 eller mail gunilla.tegerstedt@sos.sll.se

Disputation:
Fredag 29 oktober 2004, kl 9.00, Aulan, Södersjukhuset, Stockholm

Avhandlingen (pdf) finns på http://diss.kib.ki.se/2004/91-7140-065-6/
------------------------------------------------------------------------------------------


Stipendier och personnytt

Det stora forskarstipendiet från Svensk kirurgisk förening 2004 tilldelas Jesper Lagergren

För första gången delar Svensk kirurgisk förening ut ett stipendium på 250 000 kr till en av landets mest lovande forskare inom kirurgi: Jesper Lagergren får stipendiet med anledning av att han är landets spjutspets inom akademisk kirurgi.

Jesper Lagergren är en 40-årig kirurg och forskare som utbildade sig till specialist i kirurgi på Falu lasarett. Som avdelningsläkare har han arbetat inom övre gastrointestinal kirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och på Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Dessförinnan disputerade han 1999 på en internationellt uppmärksammad avhandling om orsaker till esofaguscancer med publikationer i mycket välrenommerade tidskrifter bl.a. i New England Journal of Medicine. Resultaten från forskningen renderade honom ett stort pris, Hirsch pris för forskning om cancer. Docenturen fick han år 2001 och år 2003 blev han universitetslektor i kirurgi vid Karolinska Institutet. Nyligen tillträdde Jesper Lagergren en högre cancerforskartjänst på halvtid för kliniker finansierad av Cancerfonden och han har i dagarna även beviljats en 6-årig Högre forskartjänst vid Vetenskapsrådet på halvtid för kliniker. Den kliniska delen av tjänsten innebär en överläkartjänst med sektionschefskap för sektionen för övre gastrointestinal kirurgi vid kirurgiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Han gör alla typer av övre GI-kirurgi, men arbetar främst med tumörkirurgi inom övre GI-regionen. Han har ett särskilt intresse och stor volym av esofaguscancerkirurgi, vilket är hans specialområde som kliniker.

Stipendiet delas ut av:
Svensk Kirurgisk Förening
Hemsida: http://www.svenskkirurgi.se/skf/svkir/04-4/fo_stip.htm

För mer information kontakta:
Lars Påhlman, e-mail: lars.pahlman@kirurgi.uu.se

För kontakt med stipendiaten:
Jesper Lagergren, docent vid institutionen för kirurgisk vetenskap, Karolinska Institutet, tel 08-517 760 12, mail: jesper.lagergren@kus.se
----------------------------------------------------------------------------------

Professor Per-Anders Rydelius är ny generalsekreterare för The World Psychiatric Association (WPA) Global Programme on Child Mental Health

Karolinska Institutet är även representerad i den internationella organisationen för barns mentala hälsa genom två andra professorer som nu sitter i ledande arbetsgrupper. Per-Anders Rydelius är också prefekt för institutionen för kvinnors- och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

För kontakt med Per-Anders Rydelius, tel 08-517 772 05, mail: per-anders.rydelius@kbh.ki.se
---------------------------------------------------------------------------------

Kontaktperson KI:
Sabina Bossi
Pressekreterare Karolinska Institutet
Telefon 08-524 838 95
Mobil 070-224 38 95

Therese Hansson Informationsavdelningen