Karolinska Institutet, KI

Karolinska Institutets Nyhetsbrev 2005-10-18

Pressmeddelande   •   Okt 18, 2005 13:05 CEST

Avhandlingar

Allergiska barn har sämre livskvalitet

Barn med pälsdjursallergi och samtidigt har andra allergier har sämre livskvalitet än andra barn enligt deras föräldrar. De orkar mindre, tvingas begränsa sina sociala kontakter och har en generellt sämre hälsa. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Mellan 40-50 procent av alla svenskar har pälsdjur hemma och de allra flesta pälsdjursägare finns i de tre största städerna. Även de flesta hästägare bor i storstäderna. En ny avhandling från institutet för miljömedicin visar att allergen från pälsdjuren sprids i samhället och kan hittas även i miljöer där djur normalt inte finns, exempelvis biografer, möbelvaruhus och skolor. Resultaten visar även att barn som är pälsdjursallergiker och samtidigt har andra allergier har sänkt livskvalitet jämfört med andra barn, om man frågar deras föräldrar.

- Att ha pälsdjur i en bebyggd miljö är en samhällskonflikt. Familjer med pälsdjursallergiska barn tvingas till dagliga begränsningar för att försöka undvika exponering av pälsdjursallergener. Kanske är det dags för samhället att fundera över hur vi kan ta bättre hänsyn till allergikerna, säger Ann-Charlotte Egmar, författare till avhandlingen och doktorand vid institutet för miljömedicin, enheten för miljömedicinsk epidemiologi.

Hon har låtit föräldrar till totalt 400 friska respektive allergiska barn svara på en enkät om barnens hälsa och välbefinnande. Resultatet visade att barn med pälsdjursallergi som dessutom hade andra allergier orkade mindre, tvingades begränsa sina sociala kontakter med andra och hade en generellt sämre hälsa. Cirka 25 procent av barnen upplevde sig som annorlunda än andra barn.

- Studien bör upprepas i större omfattning för att bekräfta resultaten men det är oroande att föräldrarna till allergiska barn upplever att barnen har en sämre livskvalitet än andra barn, säger Ann-Charlotte Egmar.

Hon har också mätt halten av allergener hemma hos familjer som har eller har haft pälsdjur och hos familjer som aldrig kommer i kontakt med pälsdjur. Även hos familjer som aldrig säger sig komma i kontakt med pälsdjur upptäcktes allergen, dock i mindre mängd. Idag rekommenderas föräldrar som själva är allergiska att vara extra observanta för om barnet utvecklar symptom på allergi, speciellt om man har pälsdjur hemma. Ett barn som utvecklat symptomgivande allergi bör inte i onödan exponeras för pälsdjur.

Avhandling:
Katten också! Exponering för pälsdjur och dess konsekvenser för pälsdjursallergiska barn

Författare:
Ann-Charlotte Egmar, institutet för miljömedicin, enheten för miljömedicinsk epidemiologi, Karolinska Institutet.
Telefon: 08-737 35 00, mobil 070-484 84 60, e-post: ann-charlotte.egmar@sll.se

Disputationen äger rum fredagen den 28 oktober kl. 9:00 i Rockefellersalen, Nobels väg 11, Karolinska Institutet, Solna.

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-518-6/


Barn med ledsjukdom kan ha hjälp av patientutbildning

Patientutbildning och ortopediska fotinlägg hjälper vid ledinflammation hos barn. Bättre mätmetoder är utvecklade som kan användas som stöd inom sjukgymnastisk behandling.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en ledsjukdom hos barn, som kräver insatser från flera personalkategorier inom vården.

Sjukgymnast Marie André har i sitt avhandlingsarbete utvärderat effekten av utbildning hos ungdomar med JIA och hos föräldrar till barn med JIA. Frågeformulär som tog upp medicinska aspekter samt frågor om träning, smärta och socialt stöd utvecklades. Resultaten visar att ett åttatimmars multiprofessionellt utbildningsprogram för patienter hade signifikant positiv effekt i föräldragruppen, mest uttalat inom den medicinska och smärtaspekten. I ungdomsgruppen kunde man bara visa på enstaka positiva effekter av utbildningen.

Inverkan av ortopediska fotbäddar, så kallade fotortroser, på vardagsaktiviteter, smärta och kapacitet analyserades också. Användning av fotortroser minskade signifikant smärtan vid stående, trappgång, gång och löpning. Dessutom förbättrades balanskapaciteten och den självvalda gånghastigheten blev högre.

Avhandling:
Patient education and foot disability in juvenile idiopathic arthritis: a physiotherapy perspective

Författare:
Marie André, institutionen Neurotec, sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet.
Telefon 08-517 776 14, e-post: marie.andre@home.se

Disputationen har ägt rum.

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-439-2/


Kolesterol nödvändigt för hjärnan

Kolesterol är absolut nödvändigt för hjärnans celler. I en avhandling från Karolinska Institutet visas att omsättningen av kolesterol i hjärnan är annorlunda hos patienter med Alzheimers sjukdom.

Kolesterol omnämns oftast i ett negativt sammanhang, men faktum är att det är ett ämne som är absolut nödvändigt för kroppens celler. Kolesterol är en av byggstenarna i cellernas membran och många av våra hormoner, exempelvis östrogen och testosteron, bildas ur kolesterol.

I hjärnan är kolesterol absolut nödvändigt. Det fungerar där som isoleringsmaterial runt nervcellerna.

När kolesterol omsätts i kroppen bildas så kallade oxysteroler. Maura Heverin visar i sin avhandling att patienter med Alzheimers sjukdom har helt andra halter av oxysteroler i hjärnan jämfört med en kontrollgrupp. Flera faktorer som kan vara inblandade har studerats, som om ämnena bildas i hjärnan eller hur de inblandade enzymerna regleras. Ökad kunskap om kolesterolets metabolism kan vara av betydelse för att förstå mer om neurodegenerativa sjukdomar.

Avhandling:
Brain cholesterol metabolism: a study of mouse and man

Författare:
Maura Heverin, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.
E-post: maura.heverin@labmed.ki.se

Disputationen har ägt rum.

Avhandlingens abstract och ramberättelse finns på:
http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-474-0/



Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se