Näringsdepartementet

Kollektivtrafik med människan i centrum

Pressmeddelande   •   Jul 10, 2003 11:47 CEST

Kollektivtrafikens andel av resandet måste öka om viktiga samhällsmål skall kunna uppnås. Det är slutsatsen i ”Kollektivtrafik med människan i centrum” (SOU 2003: 67) som kollektivtrafikkommittén idag överlämnar till infrastrukturminister Ulrica Messing.

– Resenärerna måste vara viktigast när kollektivtrafiken utvecklas. Vi ska på ett bättre sätt ta hand om dem, som redan reser kollektivt. Det gäller framförallt ungdomarna, som reser mest. Man ska enkelt och bekvämt kunna resa från dörr till dörr oavsett vem som har ansvar för trafiken och enkelt kunna blanda olika sorters kollektivtrafik. Kommittén har lagt flera förslag som skall underlätta detta. Systemen för information och betalning måste samordnas, så man känner igen sig över hela landet. Konsumentskyddet måste bli bättre. Det behövs mer samverkan mellan olika ansvariga. Det måste också bli tydligare vem som är ansvarig. Man måste ha ett brett samhällsperspektiv på kollektivtrafiken. Med den som verktyg kan samhället som helhet utvecklas och bli bättre säger trafiklandstingsrådet Anna Berger Kettner, ordförande i kommittén.

– De som ansvarar för kollektivtrafiken i länen (de så kallade trafikhuvudmännen eller länstrafikbolagen) har ont om pengar.
Kostnaderna för trafiken stiger kraftigt. Samtidigt ser kommunernas och landstingens ekonomi ut att försämras. Vi oroar oss för att det på många håll blir fråga om nedskärningar i kollektivtrafiken och/eller högre taxor. Våra förslag kan leda till ökat kollektivt resande. För att nå dit måste kollektivtrafiken få ökade ekonomiska resurser, avslutar Anna Berger Kettner. Anna Berger Kettner


Kommitténs genomgång av trafikhuvudmannareformen, den reform som ligger till grund för kollektivtrafiken, visar att den har varit positiv för såväl resenärer, samhälle och trafikföretag. Den fungerar i de flesta avseenden fortfarande bra. Målen för trafiken bör bli tydligare och mer centrala i lagstiftningen. Trafikhuvudmännen ska kunna samordna flera sorters resor, som skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor, med vanlig tidtabellsbunden kollektivtrafik. Trafikhuvudmännen bör också arbeta mer med långsiktig strategisk planering, som kan samordnas med annan regional och kommunal planering. De bör öppna sig mer för, och välkomna initiativ från, lokala frivilligorganisationer, medborgargrupper och företag för att få fram fler idéer om trafikens uppläggning och drift.

Kommittén anser att de metoder som idag används för att välja mellan olika infrastrukturinvesteringar och andra samhällsatsningar missgynnar kollektivtrafiken och har därför föreslagit att metoderna bör utvecklas. Bilismen gynnas på kollektivtrafikens bekostnad genom praxis att sällan beskatta fri parkering. Kollektivtrafikkort däremot beskattas nästan alltid. Kommittén har lämnat förslag som kan råda bot på detta. Kommittén har även föreslagit att dagens system för reseavdrag ändras, så att avstånd, men inte färdsätt, blir avdragsgrundande.

För att kunna upprätthålla en bra trafikservice i glesbygd måste alla typer av kollektivtrafik samordnas. Kommittén har lagt flera förslag som underlättar samordning och även föreslagit ett tillfälligt statligt bidrag för s.k. anropsstyrd trafik.

För att kunna driva på utvecklingen krävs en ökad satsning på forskning, utveckling och utbildning. Personalens kunskaper måste tas bättre tillvara än idag. Det behövs även samverkan mellan staten och kollektivtrafikens lokala och regionala aktörer. Därför föreslår kommittén att regeringen inrättar en Kollektivtrafikdelegation med huvuduppgift att ge regeringen underlag för åtgärder som kan stärka och utveckla kollektivtrafiken.

Kontaktpersoner:
Anna Berger Kettner ordförande Kollektivtrafikkommittén
08-737 41 48 070-738 00 32

Bengt Holmberg huvudsekreterare i Kollektivtrafikkommittén
046-211 84 84

Håkan Jansson sekreterare i Kollektivtrafikkommittén
08-405 20 69 070-205 18 28