Statistiska centralbyrån, SCB

Kommentarer till rapport från Svenskt Näringsliv

Pressmeddelande   •  Aug 26, 2003 12:12 CEST

Svenskt Näringsliv framför i en konjunkturrapport kallad Ljusstrimman kritik mot SCB:s BNP-beräkningar. Man hänvisar bland annat till att OECD redovisar en lägre BNP-utveckling för Sverige än SCB. Detta är fel. OECD redovisar de BNP-uppgifter som SCB redovisar. Svenskt Näringsliv har jämfört BNP-utvecklingen med de förändringstal som erhålls i den köpkraftsjusterade BNP-statistik som OECD tar fram. Denna statistik redovisar emellertid inte BNP-utvecklingen i fasta priser varför en jämförelse är missvisande. I själva verket varnar OECD för att använda köpkraftsjusterade BNP-data för jämförelser mellan olika år. Vid jämförelse av utvecklingstal rekommenderar OECD att man använder en serie med fasta köpkraftspariteter och fast basår. Hade Svenskt Näringsliv använt den av OECD rekommenderade serien hade man fått samma utveckling som SCB redovisat.

Den köpkraftsjusterade serien jämför BNP i löpande priser och innehåller alltså effekten av både volym- och prisförändringar. Dessutom innehåller dessa beräkningar en hel del tidsseriebrott och andra problem. För utrikeshandeln finns inga pariteter utan växelkursen används som paritet. Eurostat arbetar på en ny version av åren 1995-2000 där förhoppningsvis en hel del felaktigheter och tidsseriebrott kommer att korrigeras. Dessa siffror kommer att presenteras senare i höst.

Svenskt Näringsliv visar i ett diagram att Sveriges terms of trade, relationen exportpriser i förhållande till importpriser, har fallit under perioden 1998 till 2002 och ifrågasätter riktigheten i detta. De fallande exportpriserna beror bland annat på prisutvecklingen för teleprodukter, som har fallit kraftigt, men även för flera andra produktgrupper visar exportpriserna en lägre uveckling än importpriserna.

Som framhålls i rapporten är det mycket svårt att mäta prisutvecklingen på de tekniskt komplicerade teleprodukterna och prismätningarna är därför osäkra, vilket också tidigare framhållits av SCB. Prisutvecklingen varierar kraftigt mellan olika produkter inom teleindustrin vilket försvårar jämförelser mellan olika länder. Enligt producentprisindex i USA föll priserna under de sju första månaderna 2002 med
6 procent för produktgruppen kommunikationssystem och utrustning medan den del av varugruppen som avser mobiltelefonsystem (cellular system equipment) föll med hela 14 procent. Därefter planade prisökningarna ut. (Mätningarna avseende mobilsystem i USA startade i december 2001). Exemplet visar att prisutvecklingen för teleprodukter är beroende av vilken produktion som väger tungt och att det därför är svårt att jämföra prisutvecklingen mellan olika länder på aggregerad nivå. Enligt de svenska beräkningarna har priserna för teleprodukter 1998-2001 fallit med 27 procent, dvs cirka 9 procent per år medan prisfallet i USA under samma period var 4,5 procent, ungefär 1,5 procent per år. För den svenska produktionen måste den för USA angivna prisutvecklingen anses osannolik. Teleprodukter har mycket gemensamt med datorer och består också till stor del av datorer där hedoniska index visar på kraftiga prisfall.

I sin korttidsanalys påstår Svenskt Näringsliv att ett revideringsbehov föreligger i nationalräkenskaperna (NR) därför att industriutvecklingen är starkare i BNP-beräkningarna är i industriproduktionsstatistiken. Något revideringsbehov finns inte av denna anledning. Skälet till att NR redovisar en högre ökningstakt är att industribranscherna i NR vägs samman med aktuellaste (föregående års) vikter medan industriproduktionsstatistiken använder vikter från 1995.