Livsmedelshandlarna

Kommuner tar betalt för kontroller som aldrig utförs

Pressmeddelande   •   Apr 02, 2013 08:10 CEST

För första gången finns nu en avgörande dom där en kommuns miljönämnd fällts för att man tagit betalt för livsmedelskontroll som inte utförts.

Målet gäller en restaurang i Helsingborg, Lagmark Gastronomi AB, som debiterades 4 500 kronor i årlig kontrollavgift för 2011. Avgiften motsvarar 6 kontrolltimmar.

Men Lagmark överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne och anförde att kommunen under flera års tid inte utfört kontrolltimmar motsvarande de avgifter som debiterats.

Fördelade över flera år

Men Länsstyrelsen avslog överklagandet med motiveringen att kommunen får fördela kontrolltimmarna över flera år, tre år i detta fall. Dessutom menar Länsstyrelsen att man enligt EU-lagstiftning inte får återbetala felaktigt debiterade avgifter, utan att sådant måste kompenseras med leverans av kontrolltimmar.

Detta överklagade Lagmark som menade att de betalat för sammanlagt 28 kontrolltimmar mellan 2007 och 2010 men bara fått mellan 11,5 och 15,5 kontrolltimmar utförda. Det innebär att Lagmark redan i början av 2011, när de blev debiterade årets avgift, hade en innestående kontrolltid om minst 12,5 timmar.

Här bestrider Miljönämnden i Helsingborgs kommun bifall till överklagandet eftersom de planerar en revision av restaurangen under 2011 som kommer att ta mycket tid i anspråk, minst de 12,5 timmar som de hittills inte använt för kontroll.

Utebliven revision

Nu kommer förvaltningsrättens dom. Miljönämnden i Helsingborg måste betala tillbaka hälften av 2011 års avgift, det vill säga 2 250 kronor. Skälet är att Lagmark regelmässigt under flera år i följd inte fått det antal kontrolltimmar man betalat för. Rätten påpekar också att den revision nämnden påstått skulle göras under 2011 aldrig utfördes.

Två olagligheter

– Såvitt vi känner till det så är det här första gången som man nått framgång i att få ett belopp nedsatt på grund av bristande livsmedelskontroll. En kommun får inte ta betalt för något i förskott om inte en motprestation utförs – det blir då en skatt. Eftersom det är riksdagen och inte kommuner som bestämmer om skatter - och i detta fall har inte riksdagen bestämt någon skatt – så blir det en olaglig skatt, säger Sebastian Scheiman, jurist på Centrum för rättvisa och ombud tillsammans med Anna Rogalska Hedlund för Lagmark i det aktuella fallet.

Han menar att Miljönämndens bristande kontroll är problematisk ur två synvinklar – dels som redan beskrivits, det vill säga att att näringsidkaren betalat för en utebliven motprestation – dels för att konsumentskyddet sätts ur spel om inte kontrollen sköts som den ska.

– Att ta betalt för kontroll som inte utförs är mycket vanligt, tyvärr. Det visar inte minst Livsmedelsverkets egen granskning av kommunernas kontroll, säger Sebastian Scheiman.

Livsmedelsverkets rapport

I Livsmedelsverkets rapport om den samlade rapporteringen av livsmedelskontrollen 2011 framgår bland annat följande:

”Det finns 85 384 livsmedelsanläggningar som står under kontroll från en kommunal kontrollmyndighet eller Livsmedelsverket.”

Samt: ”Under 2011 utfördes 62 487 kontroller på totalt 46 046 anläggningar. Majoriteten var oanmälda, planerade kontroller. Det är tydligt i rapporteringen att det finns anläggningar med nio timmars tilldelad kontrolltid eller mer som inte har fått någon kontroll. Det borde därmed finnas en “kontrollskuld” hos myndigheterna. Hur stor den är går inte att uppskatta, eftersom utförda kontrollbesök inte redovisas i antal timmar.”

Ett räkneexempel…

Det säger sig självt att om närapå hälften av de 84 384 anläggningarna inte fick något besök under 2011 – då bara 46 046 av dem utsattes för kontroller – är ”kontrollskulden” mycket stor. Hur stor går kanske inte att beräkna då avgifterna är olika i kommunerna.

Ett räkneexempel med (en lågt räknad) timavgift om 500 kronor där en genomsnittsanläggning bara debiteras 2 timmar per år visar att det handlar om 1 000 kronor gånger 38 338 anläggningar som inte fått något besök under 2011. Det blir 38 miljoner kronor. Pengar som kommunerna tagit i avgift för kontroll men inte utfört den.

– Kommunerna verkar ibland medvetet vilja missuppfatta Livsmedelsverkets vägledning om hur man debiterar kontrolltimmarna. Ett sätt att stävja missbruket är att näringsidkaren istället får betala i efterskott – när kontrollen väl är gjord. Det är ju det normala när man fakturerar arbete som utförs per timme. Men det tror jag inte att kommunerna går med på av budgetskäl – det är en likviditetsfråga för kommunerna. Det är klart att det är lättare att planera en budget om man får pengarna först, säger Sebastian Scheiman.

Dubbelfusk

Samtidigt visar Livsmedelverkets rapport över tillsynen 2011 att kommunerna inte har anställt tillräckligt med personal för att utföra kontrollerna. Då saknades 56 årsarbetskrafter, vilket därtill var 26 färre än året dessförinnan. Dessutom anser inte kommunerna i rapporten att de är underbemannade – snarare tvärtom. Med andra ord tar Sveriges kommuner ut avgifter för att finansiera kontroller som utförs av personal som de inte ens har anställt. Dubbelt fusk, alltså – avgift för kontroll man inte får av personal som inte anställts men som annars finansieras av kontrollavgifter.

Text: Marie Halldestam


Livsmedelshandlarna är en självständig handlarägd riksbranschorganisation, grundad 1931, som arbetar för att i alla sammanhang underlätta för egna livsmedelshandlare att göra bättre affärer.