ORDANDE ÖVER GRÄNSER

Kommunikation Försäkringskassa - medborgare

Pressmeddelande   •   Sep 08, 2010 16:09 CEST

Läkaren Jenny Fjell har skrev ett öppet brev till statsministern igår om de sjukas och de utsattas rätt i samhället (RESURS). Eftersom jag har studerat "Sjukkassans" status genom åren, vill jag lyfta frågan från dagens låga debattnivå till den sakliga nivå, där den borde höra hemma. Redan 1860-85 bildades olika föreningar för en lösning av försäkringsbehovet vid sjukdom och kroppsskador. Motsättningen mellan de lokala föreningarna och deras förbund "Försäkringskasseförbundet" (FKF)  å ena sidan och Riksförsäkringsverket (RFV) å den andra sattes på sin spets under 1977-80. Denna process analyserades och beskrivs utförligt vid ett forskningsinitierande symposium 23-26 september 1980 i Tällberg (väl dokumenterat). Jag citerar ur symposiedokumentationen, som omfattar ca 40 A4-sidor:

  • RFV hade föreslagit regeringen att kassornas fonder skulle dras in till statskassan. Kassorna skulle inte längre själva få bestämma över de fonder som deras medlemmar hade byggt upp. RFV ansåg att nu när alla svenskar sedan mer än tjugo år hade varit medlemmar i försäkringskassorna borde också deras fonder tas in i statsbudgeten. De byggnader som kassorna ägde skulle enligt RFVs förslag i fortsättningen förvaltas av Byggnadssyrelsen.

    Frågan om försäkringskassornas fonder är ännu inte avgjord, men den ger trots allt en bild av ett socialförsäkringssystem med inbyggda intressemotsättningar. På den ena sidan har vi det centrala staltliga verket - RFV - och på den andra de självständiga försäkringskassorna representerad av sin intresseorganisation FKF, Försäkringskasseförbundet.

    Fondfrågan är bara ett exempel på olika intressen inom det svenska socialförsäkringssystemet. Ett annat exempel utgör datoriseringen av socialförsäkringen. ADB kom igång redan 1967. 1972 infördes ett centralt datasystem.  Riktlinjerna för detta system hade dragits upp av RFV. Representanter för kassorna var med vid utvecklingen av det centrala ADB-systemet. De ställde sig skeptiska till systemts utformning och önskade ett mer decentraliserat system. Vid olika sammanträden med RFV-folk kom kassornas representater till korta. Socialförsäkringens ADB-system  blev ett i huvudsak centralt system.

    Tiden synes dock ha arbetat för försäkringskassefolket. Inom ADB-tekniken kom nya microsystem att utvecklas under 1970-talet. I mars 1977 tillsatte regeringen en utredning om nytt ADB-system inom socialförsäkringen. Kommittén - ALLFA-utredningen - fick i uppdrqag att bl.a. utreda ett decentraliserat ADB-system.

    Den intressemotsättning mellan RFV och försäkringskassorna som framkommit både i fondfrågan och frågan om ADB-systemets utformning förefaller vid ett ytligt betraktande vara en maktstrid. Motsättningen synes gälla om RFV - den centrala mynidgheten eller försäkringskassorna - de lokala organen ska ha beslutanderätten inom socialförsäkringssystemet. Problemet är dock vidare än så. Det rör sig inte endast om vem som ska ha makten, utan om två olika synsätt på svensk socialförsäkring.

    Inom socialförsäkringen finns två historiska traditioner med delvis olika synsätt på hur socialförsäkringen ska administreras. Försäkringskassorna och deras intresseorganisation FKF menar att de företräder en folkrörelsetradition. Man anser sig stå närmare de försäkrade än vad RFV gör. RFV får därför representera en myndighetstradition, en tradition där likformighet i beslutfattande och effektivitet i förvaltningen utgör centrala beståndsdelar - detta till skilllnad från kassornas folkrörelsetradition, där mänskliga hänsynstagande till lokala variationer är en viktig del.

För den intresserade finns mera information och kunskap att hämta på de följande 40-talet sidorna. Det beskrivna visar hur det lokala, folkrörelsebaserade socialförsäkringssystemet successivt blr "myndifierat" och den försäkrade medborgaren allt mer utsatt för lagtillämpningar, som hon/han inte förstår och dessutom blir offer för, så som RESURS visar.

Men då är frågan om vad myndigheten har för allmänna krav på sig som en allmängiltig värdegrund och etiskt förhållningssätt. Om "försäkringskassesystemet" kunde ta "mänsklig hänsyn" hur ska då myndigheten i sin styrning kunna infoga en allmänt accepterad värdegrund? Det är svaren på denna fråga som behöver lyftas fram! 1974 beslutade Riksdagen om en grundlag, Regeringsformen. Ur den citerar jag: "Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och den enskildes frihet och värdighet". Detta av statsmakterna anvisade uttrycket för myndigheters oväld, bör givetvis fogas in i debatten!

En annan belysning av den maktfullkomliga myndighetens varande i förhållande till sin klient/medborgare kan hämtas från konstens värld, en allegori i poetisk form av Lilian Goldberg, Björnen och fiolspelaren. Den är nu tonsatt i form av en kammaropera av Lennart Westman. Den uppfördes i konsertant version i Sofia kyrka, Stockholm, den 14 och 19 mars 2010. Se www.bjornenochfiolspelaren.se

Torsten Dalin

ORDANDE ÖVER GRÄNSER, företag sedan 1997, projektet ORDBRUK ÖVER GRÄNSER sedan 1980.

Tranebergsvägen 53, 167 45 Bromma. 08 - 87 59 37     070 - 441 36 61

ORDANDE ÖVER GRÄNSER ser som sin viktigaste pedagogiska uppgift att visa hur all mänsklig kommunikation delas i två logiska fält (typer, paradigm). Den typ, som har kommit att dominera allt mer sedan industraialismens genombrott med förstärkning av vetenskap, teknologi och politik är den instrumentella logiken, som rör sig inom det mätbara med maktutövningen som föreställning. Den andra typen, som har kommit att underordnas den förstnämnda, är den levande naturförenliga logiken med meningsbyggande som föreställning. Språket uppfattat som ett verktyg hör alltså till det instrumentella paradigmet. Språket - eller språkandet - uppfattat som en process, hör till det levande paradigmnet. Det betyder att sökandet av "det hållbara" av logiska skäl måste hänföras till det levande paradigmets område. Den som vill fördjupa sig i detta område kan jag rekommendera att läsa "Ande och Natur. En nödvändig enhet." av Gregory Bateson, en utveckling av Charles Darwins evolutionslära.

  • Företaget bildades 1997 sedan resultaten från projektet ORDBRUK ÖVER GRÄNSER gav hållbara resultat, vilka kontrollerades under åren 1988-95. Det betyder att tillit och gemenskap byggs inom det levande paradigmet, vilket förstärker beroendet av språkandet! Eftersom detta ämne har ett allmänintresse, citerar jag här ur "Abstract för projketet ORDBRUK ÖVER GRÄNSER, ett sätt att söka kunskap om människans språkfunktion och etablering av sociosofi inom språkvetenskapen." (febr. 1982):
  • "Vi behöver sammanfatta och antagligen fördjupa vår syn på människans språkfunktion. För detta talar pågående och förestående förändringar i samhälle och natur, vilka i snabbt tempo ändrar människans livsbetingelser. Ändringarna har betydelse för människan både som biologisk varelse och kulturell varelse. För en ny syn talar också den tilltagande språkförbistringen i samhället, den försämring av barns språkutveckling, som börjar skönjas och den ökande kunskapen som finns om individens utvecklingsfaser från fosterstadiet till livets slutskede."