Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Kommunikation genom tolk - utmaning för sjukvården

Pressmeddelande   •   Okt 19, 2010 08:36 CEST

Sjukvården har en utmaning framför sig att övervinna kommunikationsbarriärerna för icke svensktalande patienter.  Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I avhandlingen framkom att krigsskadade flyktingar på grund av kommunikationssvårigheter haft svårt att få tillgång till det handikappstöd och den rehabiliteringshjälp som de formellt var berättigade till. Ibland utsågs tolk mot bakgrund av patientens nationalitet istället för etnicitet och språktillhörighet, vilket ledde till bristfällig kommunikation.
- Det fanns också en rädsla hos flyktingarna i den formella kontakten med myndigheterna. Tolkens neutralitet och tystnadsplikt prövades extra när misstänksamhet och erfarenhet av politisk förföljelse fanns med i bakgrunden hos de hjälpsökande, säger Nabi Fatahi, röntgensjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Vid primärvården i Göteborg undersöktes tolkarnas upplevelse av relationen till patient och personal. Det framkom att tolkarna upplevde sig som en del av sjukvårdsteamet och även av patienterna sågs de mer som personal. Sjukvårdspersonalen upplevde dock inte alltid tolkarna som en naturlig del av sjukvårdsteamet, vilket medförde en rollkonflikt för tolkarna. Tolkarna underströk svårigheterna av rollen som neutral förmedlare som i sin tur kunde påverkas av patienten, som ibland vände sig till tolken i första hand, eller av läkaren, som också kunde bli alltför riktad mot tolken.
- Mötet mellan läkare och patient kom lätt i skymundan. Exempel på andra problem var tidsbrist för tolkarna i konsultationerna, vilket leder till stress och ofullständig informationsöverföring, berättar Nabi Fatahi.

Sjukvårdspersonalens intryck av kommunikation genom tolk studerades via intervjuer av allmänläkare inom Göteborgs primärvård och röntgenpersonal vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Resultatet visade att sjukvårdspersonalen fäste stor vikt vid tolkens förmåga att balansera mellan närhet och distans till patienten för att sedan översätta och förmedla språket utan att göra tillägg eller reduktioner.
- En viktig kompetens som efterlystes av sjukvårdspersonalen i mötet med tolkar var kulturell sakkunskap och att få kontinuitet i tolkkontakten. De ansåg att patientens behov måste styra valet av tolk. Men de gav även andra förslag på viktiga åtgärder, exempelvis utbildningsinsatser om kulturella villkor för personal och tolkar inom sjukvården och fast anställning av tolkar i de mest återkommande språken inom sjukvården.

För mer information kontakta:

Nabi Fatahi, forskare och medicine doktor vid Sahlgrenska akademin och röntgensjuksköterska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mobil 0704-383133, e-post nabi.fatahi@allmed.gu.se

Handledare:

Mikael Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 76 73, e-post: mikael.hellstrom@xray.gu.s
Bengt Mattsson, professor vid Sahlgrenska akademin, mobil  0707-466052, e-post: bengt.mattsson@allmed.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiologi.

Avhandlingens titel: Cross-cultural encounters through interpreter - experiences of
patients, interpreters and healthcare professionals.

Avhandlingen är försvarad.

Lena Mattsson

Informatör, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 031-786 3869, 076-024 82 70
e-post: lena.mattsson@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4000 grundutbildningsstudenter och 1000 doktorander. Antalet anställda är 1500, varav 850 är forskare och/eller lärare.