Konjunkturinstitutet

Konjunkturläget december 2003

Pressmeddelande   •   Dec 17, 2003 10:00 CET

Den internationella ekonomin har vänt uppåt och konjunkturen förstärks även i Sverige. Men återhämtningen går långsamt och någon snar vändning på arbetsmarknaden är inte i sikte. Svenskarna kommer framöver att känna av det svaga konjunkturläget, bland annat i form av hög arbetslöshet, höjda kommunalskatter och bromsad pensionsutveckling.

Internationell återhämtning stimulerar svensk ekonomi
Den internationella återhämtningen är långsam, men den sprids och blir allt tydligare. USA och delar av Asien leder konjunkturförbättringen medan euroområdet släpar efter. I Sverige ökar därmed exporten och framför allt efterfrågan på läkemedel, motorfordon och teleprodukter. De svenska hushållens konsumtion har växt snabbt de senaste kvartalen tack vare låga räntor och högre tillgångspriser. De senaste månaderna har dock hushållen blivit mer pessimistiska, vilket bromsar konsumtionsuppgången de närmaste kvartalen. Under 2005 tar investeringarna fart ordentligt, samtidigt som den fortsatt starkare kronan medför att exporten växer långsammare än importen. BNP bedöms öka med 1,5 procent i år, 2,2 procent nästa år och 2,5 procent 2005.

Fortsatt hög arbetslöshet
Arbetsmarknaden har präglats av lågkonjunkturen sedan våren 2001. Sysselsättningen hölls till en början uppe av ökande sjukfrånvaro och nyanställningar inom kommunerna. Nu sjunker dock sysselsättningen. Hittills i år har ca 69 000 personer varslats om uppsägning. Arbetslösheten har klättrat uppåt allt snabbare och uppgick till 5,4 procent i november och någon snar vändning på arbetsmarknaden är inte i sikte. Först i början av 2005 vänder sysselsättningen uppåt. Arbetslösheten blir därför fortsatt hög under nästa år för att sedan sjunka tillbaka till 4,7 procent i slutet av 2005.

Pensionärernas köpkraft minskar 2005
Ålderspensionerna räknas numera upp med hänsyn till tillväxten. Den låga tillväxten slår igenom på pensionerna som endast höjs med 1,8 procent 2004 och 1,0 procent 2005.

Kommunerna fortsätter höja skatten
Den genomsnittliga kommunalskatten höjdes i år med 65 öre. Ytterligare höjningar med 30 öre nästa år och 20 öre 2005 är att vänta. Denna utveckling kan inte fortsätta, utan andra åtgärder behövs för att hållbart finansiera den kommunala verksamheten. Viktigast är att bryta den nedåtgående trenden för arbetade timmar per invånare. Ett högre antal arbetade timmar skulle innebära större skatteinkomster för att finansiera bl.a. skola, vård och omsorg i kommunerna.

Sänk reporäntan till 2,25 procent
Det inhemska inflationstrycket blir lågt under 2004–2005. Förstärkningen av kronan under senare tid håller dessutom tillbaka importpriserna. UND1X-inflationen rensat för energipriser kommer att underskrida 2 procentsgränsen med marginal. Konjunkturinstitutet står därför fast vid bedömningen att reporäntan är för hög och bör sänkas med 0,5 procentenheter till 2,25 procent så snart som möjligt.

Tabell 1 Valda indikatorer
Årlig procentuell förändring respektive procent
2001 2002 2003 2004 2005
BNP till marknadspris 0,9 1,9 1,5 2,2 2,5
Bytesbalans1 4,4 4,4 4,7 5,3 5,4
Sysselsättningsgrad2 78,2 78,1 77,7 77,0 77,0
Öppen arbetslöshet3 4,0 4,0 4,8 5,3 5,0
Timlön 4,3 4,1 3,5 3,2 3,3
Arbetskostnader i näringslivet (NR) 6,3 3,5 3,9 3,3 3,5
Produktivitet i näringslivet 0,1 4,2 3,4 2,7 2,4
KPI, dec-dec 2,9 2,3 1,2 1,1 2,1
UND1X utan energi, dec dec 3,5 2,0 1,0 1,6 1,9
Offentligt finansiellt sparande1 2,9 0,1 0,3 0,4 1,0
Reporänta4 3,75 3,75 2,75 2,50 3,25
Tioårig statsobligationsränta4 5,2 4,9 5,0 5,2 5,3
TCW-index4 138,6 131,0 125,2 124,9 124,3

1 I procent av BNP.
2 Reguljär sysselsättning i procent av befolkningen, 20–64 år.
3 I procent av arbetskraften.
4 Vid årets slut.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Konjunkturinstitutet