Kopparberg Mineral

Kopparberg Mineral: Håkansbodaprojektet och resultat av höstens kaxprovtagningsprogram

Pressmeddelande   •   Nov 05, 2010 09:38 CET

Baserat på tidigare undersökningar och resultaten av nu genomförd kaxprovtagning prioriterar Kopparberg Mineral upp Håkansbodaprojektet och intensifierar prospekteringen.

Håkansbodaprojektet är ett av Kopparberg Minerals högst prioriterade prospekteringsområden i Bergslagen. Förutom Håkansboda kopparförekomst, och förlängningen av zinkmalmen i Lovisagruvan, omfattar projektet ett flertal intressanta mineraliseringar i ett synklinalveckat (se figur 1 i bifogad bilaga) karbonatstenslager och i stratigrafiskt ovanpå liggande blyglans-zinkbländeförande "skarnjärnmalmer".

Under hösten har bolaget genomfört ett omfattande kaxborrningsprogram i profiler över den förmodade utsträckningen av karbonatstenen och det intilliggande skarnjärnmalmsstråket. Inga höga halter av basmetaller kunde konstateras i de tagna proverna men den potentiellt malmförande karbonatstenen kunde verifieras i flera profiler över såväl den östra som den västra veckskänkeln. Att läget och utbredningen av karbonatstenen nu är bättre kända medför att det potentiellt malmförande området utökats och att prospekteringen kan riktas mot sådana stratigrafiska positioner som bedöms ha störst förutsättning att vara malmförande.

Den genomförda kaxborrningen utgjorde första steget i sökandet efter en större malm i området. För att bättre kunna planera fortsatt kärnborrning görs nu en tredimensionell geologisk modell av Håkansbodamineraliseringen baserad på gamla gruvkartor, kärnborrningar, hällkarteringar samt geofysik. Fortsatta undersökningar kommer i första hand att omfatta IP-mätningar (resistivitet), magnetiska mätningar och kaxborrning.

En fattig impregnation av sulfidmineral uppträder allmänt i karbonatstenen i den östra veckskänkeln. Rikare koncentrationer är hittills endast kända i den stratigrafiskt övre delen (västra kanten) där flera noterbara mineraliseringar som Luthgruvan, Håkansboda, Värdegruvan, Gårdsgruvan och Eriksgruvan uppträder längs en 2,6 km lång sträcka i strykningsriktningen.

Håkansbodaförekomsten ligger helt inom den övre delen av karbonatstenen i den östra skänkeln. Den mineraliserade zonen, som är konform med sidoberget, stryker i cirka nord-syd och stupar 65-80o mot öster. Mineraliseringen har från hällar, kärnborrhål och tidigare gruvdrift kunnat följas en sträcka av minst 850 m och till ett djup av cirka 600 m. Den mineraliserade zonen, som kan vara upp till 50 m mäktig, karakteriseras av en allmän impregnation av sulfidmineral. Inom denna uppträder 4 till 8 m mäktiga rikare partier vilka tidigare varit föremål för brytning ner till olika djup. Gjorda undersökningar tyder på att två olika mineraliseringstyper förekommer. Dominerande är en massiv sulfidmineralisering med kopparkis, magnetkis, arsenikkis och svavelkis. Underordnat ingår magnetit, tennantit, molybdenglans och koboltglans. Inom framför allt rikare partier finns en överpräglande mineraliseringstyp som karakteriseras av blyglans-tetrahedrit-tennantit och noterbara halter guld (upp till flera g/t).

En beräkning av insitutonnaget* från 255 ms nivå upp till botten av tidigare brytningsrum resulterade i 270 kt med 1,9 % koppar, 21 g/t silver, 0,5 g/t guld och 0,07 % kobolt (SSAB 1981). Med en gråbergsinblandning på 15 % motsvarar detta ett tonnage in till anrikningsverket (ROM)** på 310 kt med 1,7% Cu, 18 g/t silver, 0,4 g/t guld och 0,06% kobolt (SSAB 1982).

Den mineraliserade arean på 255 ms nivå är 1 300 m2 vilket är betydligt mer än den utbrutna arean på de övre nivåerna där endast "malm" med hög kopparhalt bröts. Det torde därför återstå ytterligare tonnage med lägre kopparhalt i de övre delarna av gruvan. En beräkning av detta blir osäker och det har därför inte inkluderats i tonnageberäkningen. Borrningar från dagen visar att mineraliseringen sträcker sig ner till minst 600 ms djup. Potentialen för att genom fortsatta borrningar väsentligt öka tonnaget i Håkansbodagruvan är därför betydande.

Väster om (stratigrafiskt över) karbonatstenen utgörs berggrunden av en blandning av metasediment och metavulkaniter. Cirka 50-80 m från kontakten mot karbonatstenen finns ett stråk med "skarnjärnmalmer" vilka ofta håller sulfidmineral som blyglans, zinkblände och svavelkis. Detta har via ett flertal gruvor och skärpningar kunnat följas en sträcka av 2,1 km. Mineraliseringstypen är intressant då den förutom bly och zink håller höga silverhalter. Ett av de hål som tidigare borrats från Håkansbodagruvan mot stråket höll 30% bly och 350 g/t silver över 0,5 m.

* Beräkningarna av tonnage och halter är ej utförda enligt NI 43-101.
* ROM: run off mine.

För ytterligare information kontakta:

Thomas Lundgren, VD
Tfn: 070-397 25 24
E-post: thomas.lundgren@kopparbergmineral.se

Kopparberg Mineral AB är ett mineralprospekteringsbolag. Bolagets långsiktiga strategiska målsättning är att skapa ett betydande mineralbolag genom investeringar i prospektering. Kopparberg Mineral har beviljats totalt 54 undersökningstillstånd om cirka 34 300 hektar. Kopparberg Mineral är delägare och operatör av Nordic Iron Ore AB.