BRÅ Brottsförebyggande Rådet

Kostsamma klotterförebyggande insatser inte utvärderade

Pressmeddelande   •   Dec 01, 2003 10:51 CET

En fjärdedel av landets kommuner och nära hälften av stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö uppger att de har mycket eller ganska mycket klotter. Enbart kostnaderna för klottersaneringen i kommunerna beräknas uppgå till cirka en halv miljard kronor årligen. Trots detta har få kommuner utvärderat om de klotterförebyggande åtgärder man vidtagit har haft effekt.

Det konstaterar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som i dag offentliggör den första kartläggningen av klotterförebyggande åtgärder i Sverige.

MEST KLOTTER I STORSTÄDERNA

Klotter är vanligast i storstäderna. Där uppger också 37 procent av stadsdelarna att klottret har ökat under den senaste tioårsperioden. Motsvarande siffra för kommunerna är cirka 16 procent. Vanligast är att det klottras i tunnlar, vid gångvägar och gator samt på skolor. Men centrumområden och kollektivtrafiken, liksom flerfamiljshus, bergväggar och elskåp är också drabbade.

KLOTTRARE ÄR INGEN ENHETLIG GRUPP – OLIKA INSATSER KRÄVS

Klottrare är en heterogen grupp, det har framkommit av tidigare undersökningar. De kommer från alla samhällsgrupper och kan lika gärna vara etniska svenskar som ha en annan etnisk bakgrund. I gruppen finns allt från ganska oskyldiga 10-12-åringar till hårt kriminellt belastade, ofta vanemässiga, klottrare. Det finns alltså ingen ”typisk klottrare”.

Det faktum att klottrare inte är någon enhetlig grupp medför att det krävs olika brottsförebyggande insatser mot olika typer av klottrare. En stor andel av klottrarna är inte straffmyndiga och berörs därför inte direkt av den skärpta lagstiftning som riksdagen har beslutat om. För dessa barn krävs andra insatser än för de äldre, mer vanemässigt klottrande.

HÄLFTEN HAR VIDTAGIT KLOTTERFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Knappt hälften av kommunerna uppger att de genomfört någon form av förebyggande arbete under de senaste tio åren. Intressant är att i Stockholm, som allmänt ses som det mest klotterdrabbade området i landet, uppger bara sju av de femton stadsdelar som besvarat enkäten att de har företagit någon form av klotterförebyggande åtgärder under de senaste tio åren.

OVANLIGT MED HANDLINGSPLANER

Det är bara en liten andel av kommunerna som har en övergripande handlingsplan eller policy för hur de ska arbeta klotterförebyggande. Av de hårt klotterdrabbade kommunerna är det bara en tredjedel som uppger att det finns en sådan. När det gäller hur snabbt klottret ska saneras, har däremot närmare hälften av kommunerna en uttalad policy, som säger inom vilken tidsram klotter ska tvättas bort.

SNABB SANERING I KOMBINATION MED ANDRA ÅTGÄRDER KAN VARA EFFEKTIVT

Klotter uppfattas som ett stort problem både i Sverige och i andra länder. Trots detta saknas utvärderingar och vetenskaplig forskning om det klotterförebyggande arbetets effekter såväl i Sverige som i andra länder.

- Utan utvärderingar är det svårt att få ett underlag för att avgöra vilken sorts åtgärder som har fungerat och varför de har fungerat, säger Solveig Hollari, utredare på BRÅ.

Men, erfarenheterna från andra länder tyder ändå på att snabb sanering av nerklottrade ytor i kombination med andra åtgärder, kan ge goda resultat. Framgångsfaktorer för lyckade insatser tycks vara att genomföra flera olika åtgärder samtidigt, att rikta olika åtgärder mot olika typer av klottrare, att samverka flera berörda aktörer (kommun, polis, fastighetsägare med flera).

FAKTA OM KLOTTER

· År 2002 polisanmäldes närmare 43 000 klotterbrott. Klotterbrotten utgör därmed drygt 3 procent av den polisanmälda brottsligheten.
· Närmare en fjärdedel av landets niondeklassare uppger att de klottrat. Fem procent uppger att de har gjort en större
graffitimålning (2001).
· De som klottrar är oftast pojkar under 19 år.
· Kostnaderna för klottersanering i kommunerna uppgår till uppskattningsvis 500 miljoner kronor (enligt Kommunförbundet).

YTTERLIGARE UPPLYSNINGAR: Solveig Hollari, utredare, tfn.
08-401 87 60 eller Malena Carlstedt, enhetschef, tfn. 08-401 87 58.

Till rapporten: http://www.bra.se/extra/publication/?button_showpublication.300.=1

BRÅ, Box 1386, 111 93 Stockholm
http://www.bra.se

Om du vill avsluta din prenumeration gå till: http://www.bra.se/web/prenumerera/pressmeddelande.html