Västra Götalandsregionen

Kraftigt ökade kostnader för sjukvården de närmaste 25 åren?

Pressmeddelande   •   Mar 27, 2006 14:29 CEST

Kostnaderna för hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen kan komma att öka med 40-50 procent de närmaste 25 åren. Den bedömningen gör regionkansliet i en rapport som presenterades i dag om Västra Götalandsregionens långsiktiga vårdbehov, personalförsörjningsbehov och pensionsåtaganden fram till år 2030.

- Antagandena om den framtida utvecklingen är visserligen osäkra, men ger ändå en indikation om hur utvecklingen kan se ut, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist.

De ökade kostnaderna beror dels på ändringar i befolkningens sammansättning med allt fler äldre som behöver allt mer vård, dels på den medicinsk-tekniska utvecklingen. Även patienters ökade krav på sjukvården antas vara kostnadsdrivande.

LÄGRE BEFOLKNINGSTILLVÄXT ÄN RIKET
Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen gjort en bedömning av sjukvårdens samlade resursbehov på sikt. I en prognos för tiden 2005-2030 bedöms behovet av resurser för sjukvård öka med ca 50 procent för kommuner och landsting, vilket är 1,6 procent per år.

I Västra Götaland bedöms visserligen befolkningstillväxten bli något lägre än i riket men andelen äldre utvecklas på liknande sätt. Det gör att prognosen är relevant även för Västra Götalandsregionen.

MER VÅRD JU ÄLDRE VI BLIR
Sammantaget är det många faktorer som verkar mot ökade kostnader för hälso- och sjukvård. Den viktigaste faktorn som påverkar behovet av hälso- och sjukvård är att äldre individer konsumerar mest vård. Efter pensionsåldern ökar vårdkonsumtionen brant för åldersrelaterade sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar och tumörer. Före pensionsåldern konsumerar vi mest vård när vi föds och i samband med graviditet och förlossning.

Vidare har vården förändrats mycket kraftigt under de senaste decennierna. Tekniker som tidigare varit ovanliga har blivit standardbehandlingar. Dit hör till exempel höft- och knäledsoperationer, grå starroperationer och olika typer av kranskärlsingrepp. Behandling med läkemedel har ökat kraftig och en allt större del av befolkningen tar mediciner regelbundet och under lång tid.

En annan faktor som påverkar kostnaderna är att patienterna blir allt mer informerade och ställer allt större krav på att få tillgång till nya undersöknings- och behandlingsmetoder.

BEHOVET AV PERSONAL KAN TÄCKAS
I rapporten analyseras också det framtida personalbehovet inom hälso- och sjukvården. Under den senaste femårsperioden har antalet och andelen läkare och sjuksköterskor ökat kraftigt medan flera andra grupper endast ökat marginellt eller minskat kraftigt. Det gäller bland annat undersköterskor.

- Med de utbildningsvolymer som idag finns vid regionens universitet och högskolor finns det ingen anledning att befara att det kommer att uppstå brist på grundutbildad personal, åtminstone inte på 15 års sikt, säger personaldirektör Lena Larsson. Till exempel har antalet utbildningstjänster inom allmänmedicin ökat kraftigt de senaste åren, vilket redan inom några år kommer att leda till att behovet täcks.
- Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det visserligen finns några problemområden men att vi med god planering kan täcka behovet.

Däremot kommer brister att uppstå, eller bli bestående, inom vissa områden, bland annat inom vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin samt för flera specialistutbildningar för sjuksköterskor, t ex operationssjuksköterskor.
– Vi behöver därför ta ett större ansvar för vidareutbildning till dessa personalgrupper, menar Lena Larsson.

I rapporten påpekas också att man inför framtiden måste pröva nya arbetssätt som leder till ökad tid för direkt patientarbete till exempel genom att föra över administrativa arbetsuppgifter från vårdpersonal till andra yrkesgrupper och att utveckla logistiken i vårdkedjan.

PENSIONSKOSTNADERNA ÖKAR
Regionens pensionskostnader kommer att fördubblas fram till år 2030 från dagens 1,7 miljarder till beräknade 3,1 miljarder.
- En lösning som vi har diskuterat är krav på resultatöverskott och även likviditetsöverskott kommande år, säger ekonomidirektör Mats Friberg. Överskotten används för att avlasta kostnaden och likviditeten för framtida pensioner.