Kronofogdemyndigheten

Kronofogden föreslår förenklade regler vid löneutmätning

Pressmeddelande   •   Jul 10, 2009 09:28 CEST

Kronofogden föreslår förenklade regler vid löneutmätning. Schabloniserade beräkningar och regler som ger en ökad motivation för den betalningsskyldige att minska sin skuldsättning, är några av förslagen som lämnats till regeringen.
Löneutmätning är den absolut vanligaste formen av utmätning som Kronofogdemyndigheten gör. Mer än 150 000 svenskar blir varje år föremål för myndighetens beslut om löneutmätning.

- Dagens regelverk för löneutmätning har i stort sett varit detsamma under decennier. Bestämmelserna är dessutom krångliga och svåra att sätta sig in i för den enskilde, säger Sven Kihlgren, chef för Kronofogdens verkställande verksamhet. Kronofogdemyndigheten har därför tagit fram ett förslag på förenklade och moderniserade regler för löneutmätning.

- Vår ambition har varit att hitta ett system som genom sin enkelhet gör löneutmätningsbesluten mer förståeliga för både den betalningsskyldige, gäldenären och för borgenären, som vill få betalt. Vi har försökt att hitta regler som motiverar gäldenärerna till olika insatser för att minska sin skuldbörda, säger Sven Kihlgren fortsättningsvis. Förslaget är även utformat på så sätt att det ska minska arbetsbördan något för de arbetsgivare som hanterar löneutmätningsbesluten och betalar in utmätningsbeloppet.

Sammanfattning av förslaget till regeländringar:
• Mindre press på gäldenärerna
Kronofogdemyndigheten har genomfört en analys av förhållandet mellan förbehållsbeloppet och försörjningsstödet som visar att skillnaderna mellan dem är mycket små. Undantagsvis kan det t.o.m. vara så att förbehållsbeloppet är lägre. Analysen har väckt frågan om inte löneutmätningsgäldenärernas situation har blivit alltför utsatt och alltför betungande då en löneutmätning kan pågå under flera års tid.

• Motivation för minskad skuldsättning
Dagens system är mycket effektivt i meningen att de belopp som är disponibla för löneutmätning också utmäts. Effektiviteten har emellertid en baksida. Gäldenären ges inte tillräcklig motivation för att öka sina inkomster eller minska sina kostnader. Om en gäldenär väljer att gå upp i arbetstid, ta ett extraarbete eller byta bostad för att sänka sin hyra så medför detta att Kronofogdemyndigheten höjer utmätningsbeloppet i motsvarande mån som löneökningen eller kostnadssänkningen. Gäldenären får alltså inte själv behålla något av de pengar som löneökningen eller kostnadssänkningen genererar. Även i denna del krävs en förändring. Regelsystemet måste tydligt uppmuntra individen att vara fortsatt ekonomiskt aktiv och stödja dennes initiativ för att minska sin skuldsättning.

• Schabloniserade beräkningar
Förslaget innebär vidare att beräkningen av utmätnings- och förbehållsbelopp ska ske genom en schabloniserad metod efter finsk förebild. Det innebär att man inte gör en individuell prövning av gäldenärens situation utan beräkningen av det belopp som man får behålla för sin försörjning är schabloniserad.


Fakta löneutmätning:
150 000 gäldenärer betalar sina skulder via löneutmätning. Ett beslut om löneutmätning innebär att den betalningsskyldiges arbetsgivare måste betala in en del av lönen till Kronofogdemyndigheten.

Det belopp som gäldenären får behålla av sin lön efter avdrag för löneutmätning kallas förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet är avsett att vara ett slags existensminimum och ska tillförsäkra gäldenären och dennes familj en skälig levnadsnivå.

Förbehållsbeloppet ska enligt lagstiftaren ligga något över det belopp som socialnämnderna kan bevilja som försörjningsstöd (socialbidrag) enligt socialtjänstlagen.

Under 2008 utmätte Kronofogden cirka 2,7 miljarder kronor via löneutmätning

För mer information kontakta:
Sven Kihlgren, chef Kronofogdens verkställande verksamhet. 010-574 80 09


Patrik Berglund, verksjurist Kronofogdens verkställande verksamhet. 010-574 79 17 eller 070-288 92 17

Mer information om Kronofogdens förslag finna på www.kronofogden.se