Very Important Brains AB

Kvinnor skriver sämre texter?

Pressmeddelande   •   Jun 11, 2013 15:02 CEST

Kvinnor skriver sämre texter?

Hur tror du att du bedömer en texts trovärdighet om den är undertecknad med ett mansnamn? Och hur reagerar du på samma text om du istället ser ett kvinnonamn.

– En text som undertecknas av en man upplevs som genomtänkt. När en kvinna undertecknat den upplevs den bland annat som rörig, säger Tomas Dalström, som skrivit en ny och omarbetad version av ”Bäst i text Läseboken/Skrivboken”.

I boken, som beskriver läs- och skrivprocessen med utgångspunkt från hjärnan, skriver Tomas Dalström att vi tolkar handlingar på olika sätt beroende på om det är en kvinna eller en man som utför dem. Vi tillskriver också män och kvinnor olika egenskaper oavsett om vi har skäl att göra så eller inte.

En banbrytande undersökning med texter, som undertecknats med mans- och kvinnonamn, gjordes 1984 av två svenska forskare.

– Under arbetet med boken, talade jag med en av forskarna, Jan Einarsson som idag är professor emeritus i nordiska språk, vid Lunds universitet. Han sa att resultaten av den forskning som gjorts för några år sedan, liknar resultaten de kom fram till för snart 30 år sedan.

Rörig, oklar och svår att förstå

Texten de använde 1984, för att se hur vi tänker, undertecknades med Ingvar Lundborg respektive Ingvor Lundborg. En bokstavs skillnad.

Resultatet visade att:

·  Ingvars text ansågs vara genomtänkt, välskriven och övertygande.

·  Ingvors rörig, oklar och det var svårt att förstå vad hon egentligen ville ha sagt.

·  Även kvinnor uppfattar Ingvors texter som sämre.

Liknande undersökningar, med andra namn, har upprepats vid flera tillfällen och med liknande resultat. Både i Sverige och utomlands.

Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap”

En annan undersökning hade Ingmar Bergmans ”Scener ur ett äktenskap” som utgångspunkt. Forskarna hade ändrat namnen på huvudpersonerna – och låtit mannen framföra kvinnans repliker och tvärtom, i hälften av testerna. De som läste texterna ansåg att:

·  Kvinnan var mer bevekande, känslosam, personlig, undergiven och öppen – oavsett om hon hade originalmanusets kvinnliga repliker eller undersökningens manliga repliker.

·  Mannen ansågs vara mer framgångsrik och nonchalant jämfört med kvinnan oavsett vilka repliker han hade.

Dags att lyfta på slöjan till det omedvetna

Våra namn styr också omedvetet våra förväntningar, då de kan ge oss information om vilken generation vi är födda i eller i vilken del av världen. Vi bedömer samma text på olika sätt beroende på om texten är skriven av Börje eller Marc, Birgit eller My, Jane eller Zaha.

Namnet signalerar indirekt yngre man, äldre kvinna, utländsk kvinna etcetera och namnen räcker för att våra hjärnor snabbt ska bilda sig en uppfattning om texten.

Och det är inte långsökt att göra kopplingar till tjänstetillsättningar, styrelseuppdrag, och eftertraktade uppdrag inom exempelvis reklam-, medie-, arkitekt- och musikbranschen.

– Om en så till synes enkel sak, som ett mans- eller kvinnonamn, avgör vilken trovärdighet en text får på 2000-talet, är det dags att vi lyfter på slöjan och ser hur vi fungerar på ett omedvetet plan. Vi måste börja tala om och bearbeta våra reaktioner, som styrs av omedvetna tankestrukturer, vilka begränsar vårt tänkande, säger Tomas Dalström, veryimportantbrains.se.

Tomas Dalström har skrivit boken den nysläppta boken "Bäst i text Läseboken/Skrivboken". Den beskriver hur läsprocessen går till och hur vi skriver texter som kommunicerar på hjärnans villkor. Men också hur hjärnan reagerar när den ser en text som är undertecknad av en kvinna respektive en man och när den presenteras på en skärm, display eller papper. Men också lite om hur olika typsnitt och färger påverkar hjärnan och hur det bestämmer hur vi uppfattar texten 

Han föreläser och utbildar på bokens tema

Tomas skriver sedan fem år tillbaka artikelserien ”Hjärnkoll” i Meetings International. Han skriver även artiklar om hjärnan och kommunikation i Dagens Media.

Han har fått nationella och internationella utmärkelser för journalistik, dramatik, beställningsfilm, reklamfilm, interaktiva produktioner och innovationer.

Tomas har grundat företaget Very Important Brains AB.