Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

Låna till upprustning och skjut på ERTMS

Pressmeddelande   •   Mar 16, 2015 21:45 CET

Trafikverkets försvar för att dra ner på eller helt dra in på underhållet för 41 järnvägssträckor, så som TV slog larm om, är att den borgerliga budgeten, som gick igenom med SD:s röster innehåller fem miljarder kronor mindre för underhåll i år liksom nästa år. Neddragningen av underhållet är inget nedläggningsbeslut säger man. I realiteten torde det dock vara det. Redan 2007 hävdade förutvarande Banverket att det behövdes 12 miljarder kronor för att rusta 235 mil av det lågtrafikerade nätet till trafiksäker nivå. Sedan dess har standarden inte blivit bättre.

Trafikverket hänvisar också till att den politiskt beslutade nationella planen säger att banor i storstäder skall ha högsta prioritet och därefter sträckor mellan storstäderna. Men är det så vi vill ha det? Lämna landsorten öde? Storstäderna är lite som satsningar på bilism. Ju mer vägar man bygger desto tätare blir trafiken. Och det är dyrbart. De miljoner man sparar genom att inte underhålla glesbygdsbanorna räcker inte långt till de miljardbelopp som behövs.

Genom att ersätta skarvspår på grus med helsvetsat på makadambädd för 50-75 miljoner kronor milen kan ofta hastighet och kapacitet fördubblas. Väginvesteringar är dyrare, och buss har bara halva farten mot med tåg. Arbetsomlanden kan ökas kraftigt. Kostnader för näringsliv och boende kan reduceras och Sveriges konkurrenskraft ökas. För var och en som inte behöver flytta till storstadsområden är det fråga om miljonbelopp i minskade samhällsinvesteringar.

En sådan upprustning bör ses som en lönsam investering, som det skulle återbetala sig att låna pengar till. Problemet är att statsbudgeten inte skiljer mellan driftskostnader och investering, och att budgettaket inte får överskridas. På det sättet hindras varje upprustning av järnvägen. I stället förstörs järnvägskapitalet.

Samtidigt med sparandet på järnvägsunderhåll vill Trafikverket satsa 35 miljarder kronor på det europeiska signalsystemet ERTMS med signaler i loket, trots att det inte är stabilt och det gamla ATC fungerar väl, trots att Danmark och Tyskland väntar, och trots att det är en dyr kostnad för entrepenörerna, och i synnerhet de små. Trafikverket har nyligen tvingats backa från att införa ERTMS på Malmbanan, därför att det inte går att få utrustning snabbt nog och att det kostar 16-17 miljoner kronor att utrusta ett lok för ERTMS. På samma sätt bör införandet av ERTMS i södra Sverige skjutas på i tio år, vilket sparar en miljard om året, som kunde användas för underhåll.

Vår basindustri behöver hela Sveriges järnvägsnät för att kunna få konkurrenskraftiga och säkra transporter. Den har ingen nytta av storstadsspår. Rustar vi ner järnvägsunderhållet på det sättet som föreslås är det ett allvarligt hot mot sysselsättning och skatteintäkter. Sveriges politiker bör ta till sig att järnvägen är i kris. Det behövs en akutplan för att få upp järnvägens standard och lånade pengar för att genomföra den.

Hans Sternlycke