Länsstyrelsen i Stockholms län

Lång startsträcka för nya lagen om nationella minoriteter

Pressmeddelande   •   Feb 23, 2011 15:24 CET

En trevande start och ett stort behov av information, stöd och erfarenhetsutbyte - så ser bilden ut på många håll av det första året med nya lagen om nationella minoriteter. Det framgår av en rapport som Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget överlämnar till regeringen idag.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har ett gemensamt uppdrag av regeringen att följa upp hur den nya lagen tillämpas. Rapporten visar att många kommuner, landsting och andra myndigheter efter det första året fortfarande trevar sig fram för att hitta former för hur de ska uppfylla lagens intentioner.

Outnyttjade medel
Under 2010 har 42 kommuner och 9 landsting/regioner fått särskilda statsbidrag för att stärka skyddet för finska, samiska eller meänkieli. Utöver de sju kommuner och landstinget i Norrbotten, som varit med sedan 2000, har de nya kommunerna och landstingen bara hunnit använda en knapp tredjedel av medlen.

En stor del av de nyttjade medlen har gått till lönekostnader och informationsmaterial. Dessutom har kommuner och landsting sett över sina hemsidor, översatt texter och gått igenom rutiner för bemötande av allmänheten på minoritetsspråk. 

- Det är kanske inte så konstigt, att det tar tid att komma igång med en så ny och för de flesta obekant verksamhet. Men det viktigaste för både kommuner och landsting är att få till stånd fungerande samråd lokalt med företrädare för de nationella minoriteterna. Det är tillsammans man kan hitta vägen framåt i minoritetspolitikens förverkligande, säger Lennart Rohdin, chef för minoritetsenheten på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ovana att använda modersmålet
Även om starten för den nya lagen har varit trög, så betyder det inte att lagstiftningen bara är ett slag i luften.

- Ingen förväntade sig väl på allvar att de nya förvaltnings-kommunerna skulle kunna leva upp till alla krav under första året. Det positiva är att processen har startat och att det finns en ökad förståelse för de nationella minoritetsspråken, säger Aina Negga, utvecklingsledare vid Sametinget.

- Vi samer har inte växt upp i en verklighet där vi efterfrågat offentliga tjänster på vårt modersmål. Det ekonomiska utfallet visar bara att vi är lika famlande och ovana att använda vårt modersmål som myndigheterna. Allting måste ha sin tid innan det sätter sig, säger Aina Negga.

Framgångsfaktorer
I rapporten har Länsstyrelsen och Sametinget identifierat ett par framgångsfaktorer i kommunernas arbetsmetoder.

- De kommuner som har kommit längst i arbetet har ofta en utpekad samordningsfunktion med tydliga mål och en förankring av frågorna i både politisk och verksamhetsmässig ledning. Men, viktigast av allt, man har ett fungerande samråd med företrädare för berörda minoriteter, säger Lennart Rohdin.

Rapporten överlämnas idag den 23 februari till integrationsminister Erik Ullenhag i samband med Sametingets plenummöte i Sundsvall.

>> Ladda ner rapporten här

Har du frågor, kontakta:
Lennart Rohdin, enhetschef
Enheten för nationella minoriteter, Länsstyrelsen i Stockholms län
072-247 40 40
lennart.rohdin@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se

Aina Negga, utvecklingsledare
Mioritetspolitiska uppdraget, Sametinget
070-62 189 77
aina.negga@sametinget.se
www.sametinget.se

Gå till Länsstyrelsens pressmeddelandearkiv

Med vänliga hälsningar

Ulrika Djerw
Avdelningen för information
Tfn: 08-785 52 40

Länsstyrelsen ska som regeringens företrädare i länet bidra till att Stockholmsregionen
är en attraktiv plats att leva, studera, arbeta och utveckla företag i.

www.lansstyrelsen.se/stockholm