Statistiska centralbyrån, SCB

Långa arbetsveckor inom högskolesektorn

Pressmeddelande   •   Dec 12, 2003 10:18 CET

35 procent av dem som arbetade inom högskolesektorn, och forskarexaminerades läsåren 1994/95-1995/96, hade en normal arbetsvecka på över 50 timmar. Motsvarande andel inom den privata sektorn var 13 procent. Bland dem som forskarexaminerades läsåren 1999/00-2000/01, och var anställda inom högskolesektorn, arbetade 26 procent över 50 timmar per vecka.

De som forskarexaminerades inom ämnesområdet medicin hade den längsta arbetsveckan. Fyra av tio av dem som examinerades läsåren 1994/95-1995/96 arbetade över 50 timmar per vecka. Motsvarande andel bland dem som examinerades 1999/00-2000/01 var en av fyra. I likhet med de flesta andra ämnesområdena hade männen längre arbetsveckor än kvinnorna.

Andelen som ansåg att arbetet krävde en doktorsexamen var lägst utanför högskolesektorn
Mindre än hälften av de doktorsexaminerade, inom både den offentliga (exklusive högskolesektorn) och den privata sektorn, ansåg att en doktorsexamen behövdes för att klara av det nuvarande arbetet. Motsvarande andel inom högskolesektorn var åtta av tio. Andelen som bedömde att det inte behövdes någon akademisk utbildning alls var endast någon procent.
Några större skillnader mellan könen, totalt sett, förelåg inte.

Kvinnor sökte forskningsanslag i större omfattning än män
Av de doktorsexaminerade läsåren 1994/95–1995/96 hade 69 procent sökt forskningsanslag efter sin examen. Kvinnor hade sökt forskningsanslag i större omfattning än män, 73 procent av kvinnorna mot 67 procent av männen.
Bland dem som doktorsexaminerades mellan läsåren 1999/00–2000/01 hade 62 procent sökt forskningsanslag efter examen. I jämförelse med examensgruppen från läsåren 1994/95–1995/96 var skillnaden mellan könen inte lika stor.
47 procent av de forskningsanslag som söktes av dem som doktorsexaminerades läsåren 1994/95–1995/96 beviljades. Kvinnorna hade större framgång än männen – 49 procent av kvinnornas ansökningar beviljades, mot 44 procent av männens.

Vanligare med post doc-tjänst utomlands
Det var 38 procent som hade haft en post doc-tjänst av de doktorsexaminerade läsåren 1994/95–1995/96. Det var även vanligare att ha haft en post doc-tjänst utomlands, 22 procent hade tjänstgjort utomlands mot 16 procent i Sverige. Andelen som innehaft en post doc-tjänst bland de doktorsexaminerade läsåren 1999/00–2000/01 var 28 procent.
Post doc-tjänster är till för att nyexaminerade doktorer skall få möjlighet att vidareutbilda sig som forskare. Finansieringen av tjänsterna sker ofta via stipendier.

Definitioner och förklaringar
Statistiken samlades in under april-juni 2003 via postenkäter från personer som examinerades från forskarutbildning läsåren 1994/95-1995/96 och 1999/00-2000/01. Urvalsstorleken var 6 063 personer. Svarsfrekvensen var 80 procent.

Publikation
En mer utförlig redovisning av denna undersökning publiceras i SM som nu finns på SCB:s webbplats.

Sveriges Statistiska Databaser
Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats.

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Producent
SCB, Programmet Utbildning-arbetsmarknad
701 89 Örebro
Fax 019-177082

Förfrågningar
Daniel Samuelsson
Tfn 019-176517
Epost daniel.samuelsson@scb.se

Anna Bengtsson
Tfn 019-176208
Epost anna.bengtsson@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.