Lärarnas Riksförbund

Lägre slutbetyg i årskurs 9 – både varningssignal och vändpunkt

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2010 13:04 CET

De genomsnittliga betygen för elever i årskurs nio sjunker för första gången på fem år, enligt Skolverkets nya betygsstatistik.
–Att slutbetygen i grundskolan sjunker något kan vara bra – om det betyder att betygen som sätts nu är mer rättvisa. Men det är samtidigt oroande då det också kan betyda att eleverna inte får den undervisning och kunskap de har rätt till, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.


– Det finns en orättvisa i betygssättningen som belyses i Lärarnas Riksförbunds rapport ”Rika barn lära bäst?”. Där lyfts bakgrundsfaktorers betydelse för betygsresultat fram. Denna problematik måste lärare, skolledare, forskare och politiker ta fasta på i utformandet av den likvärdiga skolan, säger Metta Fjelkner.

Under flera år har slutbetygen i grundskolan sjunkit. Trenden har hittills varit att de genomsnittliga betygen ökar. Men nytt för i år är att också barn till högutbildade föräldrar får sämre betyg än tidigare. Enligt Skolverket kan en orsak till trendbrottet vara att lärare har blivit mer restriktiva i sin betygssättning i samband med att de nationella proven har börjat kontrollrättas.

– Det viktiga är att alla elever får chansen att nå de högsta betygsnivåerna. Men det ska vara betyg som är nationellt likvärdiga och med nationella kriterier grundade i de nationella proven. Nu finns det förhoppningsvis en större stringens i betygsättningen, säger Metta Fjelkner.

– Betygsinflationen måste stävjas – det är bra om de marginellt sjunkande betygen är ett tecken på detta. Men det är mycket oroande om det är ett tecken på den ökande orättvisan i skolan, säger Lärarnas Riksförbunds Metta Fjelkner.

Föräldrarnas utbildningsnivå har störst betydelse för barnens betyg. Elever vars föräldrar bara har grundskoleexamen har lägst betyg. De senaste åren har betygen också sjunkit för denna grupp.

– Jag menar att förändringarna i betygen måste analyseras ytterligare – hur ser förändringen ut för friskolor respektive kommunala skolor? Det är bra att betygsfrågan nu är i fokus.

– Vi måste också få bukt med otillbörlig betygsättning på grund av press från arbetsgivaren, konkurrenssituationen underlättar inte en rättvis betygsättning. Samtidigt löser inte en ny betygsskala inte systemfelen som finns i det svenska skolsystemet. Det krävs tydligare styrning av resurser så att skolan på sikt kan bli likvärdig. Detta kommer i så fall också att synas i betygsutfallet, säger Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med våra 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.