Landstinget Halland

Länssjukvårdsnämnden: En liten ljusning i ekonomin

Pressmeddelande   •   Okt 08, 2003 16:54 CEST

Länssjukvårdsnämndens senaste prognos för årets ekonomiska resultat visar på en liten ljusning men pekar fortfarande mot ett samlat underskott samlat underskott på knappt 91 miljoner kronor. Länssjukhuset i Halmstad står för halva underskottet, men är också den förvaltningen som har förbättrat sitt resultat.

– Det har vidtagits många åtgärder inom länssjukvården och vi är övertygade om att resultatet kommer att synas under hösten och det kommande året. Kostnadsanpassningar inom vården går inte att göra från en dag till en annan, utan behöver genomföras på ett sätt som påverkar patienterna så lite som möjligt, säger Bengt Eliasson (fp), länssjukvårdsnämndens ordförande.

Prognosen bygger på resultatet i delårsbokslutet för perioden januari-augusti. Av detta framgår bl a att underskottet till stor del består av ökade regionvårdskostnader. Regionvårdskostnader är de pengar Landstinget Halland betalar till regionsjukhus i exempelvis Göteborg eller Malmö för vård av svårt sjuka patienter, som behöver högspecialiserad vård. Av Länssjukhusets beräknade underskott på 44 miljoner kronor, består drygt 30 miljoner av regionvårdskostnader.

– Det här en kostnad som är svår att påverka och ifrågasätta, säger Bengt Eliasson.

En del av det totala underskottet står sjuktransportförvaltningen och även här vidtas omfattande åtgärder för att komma i balans. Underskott finns även för ersättning till andra landsting när halländska patienter valt att vårdas i ett annat län. Det kan antingen göras genom att använda sig av valfriheten eller genom att utnyttja vårdgarantin. Vårdgarantin ger hallänningarna rätt att söka vård utanför Halland om landstinget inte kan uppfylla de maximala väntetider som garanteras. I så fall betalar landstinget även resan, vilket man inte gör vid valfrihetsvård.

Landstinget Hallands kostnader för vårdgarantin och valfrihetsvården beräknas vid årets slut kosta drygt 27 miljoner mer än budgeterat.

Arbetet med att minska kostnaderna inom länssjukvårdens verksamheter fortsätter. Vid dagens möte presenterades vilka åtgärder som nämndens fyra förvaltningar vidtagit och när dessa kan förväntas ge resultat.

Länssjukvårdsnämnden satsar på en upprustning av operationblocket vid sjukhuset i Varberg
Länssjukvårdsnämnden beslutade idag föreslå landstingsstyrelsen att göra betydande inversteringar genom om- och tillbyggnad av operationsblocket vid Sjukhuset i Varberg.

– Detta är en viktig satsning för att förbättra både vårdmiljön och arbetsmiljön inom operationsverksamheten i Varberg, säger Bengt Eliasson (fp), länssjukvårdsnämndens ordförande.

Rehabiliteringen i Falkenberg utvecklas
Kommunala pensionärsrådet i Falkenberg har i ett brev till Länssjukvårdsnämnden framfört en protest mot nedläggningen av rehabiliteringsplatser i Falkenberg. Platserna har använts för patienter som vistats på sjukhus men som behövt rehabilitering och återhämtning innan de återvänder till sitt eget boende.

I sitt svar till pensionärsrådet förklarar Länssjukvårdsnämnden att förändringen inte handlar om en försämring av möjligheterna till god vård i Falkenberg utan om en utveckling av verksamheten.

– De resurser som frigörs vid indragningen av rehabiliteringsplatserna ska användas till att förstärka hemsjukvården och öka möjligheterna för de patienter som vill vårdas i sitt hem, att få trygg och medicinskt kvalificerad vård där, säger Bengt Eliasson (fp), länssjukvårdsnämndens ordförande.

Hemsjukvården bedrivs i nära samarbete mellan den kommunala hälso-och sjukvården primärvården och sjukhusen. Om det behövs sjukhusvård kan patienterna när som helst på dygnet ta kontakt med avdelningen i Falkenberg.

De vårdplatser som tidigare varit avsedda för rehabilitering kommer att få en tydligare inriktning mot vård i livets slutskede, vilket innebär en stor kvalitetshöjning för denna angelägna patientgrupp.