Sveriges Kommuner och Landsting

Lärarfacken snedvrider konkurrensen på skolområdet

Pressmeddelande   •   Dec 08, 2009 09:28 CET

Frågan om lärarnas arbetstid kommer av debatten att döma att bli en svårlöst fråga i avtalsrörelsen 2010. Detta trots att det finns en bred enighet mellan arbetsgivare och fack i synen på den betydelse som varje enskild lärare har för undervisningens kvalitet och elevernas resultat. Och trots att de förändringar av lärarnas arbetstider som kommuner och rektorer vill se i de kommunala skolorna redan är införda i många friskolor, med fackets goda minne. Genom sitt motstånd mot nytänkande kring arbetstiden i kommunala skolor, snedvrider lärarfacken konkurrensen på skolområdet, till kommunala skolors nackdel. Är det vad lärarorganisationerna vill?

Engagerade och kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att stödja eleverna till bra resultat. Kommunernas signaler är tydliga. För att alla elever med olika behov ska få det stöd de behöver måste rektorn - skolans arbetsledare - få möjlighet att planera helheten på samma sätt som chefer på andra arbetsplatser. Det måste vara möjligt att ha översikt och kunna planera samtliga medarbetares tid utifrån deras kompetenser och de uppgifter man gemensamt står inför. Detta fungerar på andra arbetsplatser med psykologer, säljare, journalister, försäkringshandläggare eller åklagare. På många av dessa förekommer flexibla arbetstider, som bygger på förtroendefulla relationer mellan arbetsgivare och medarbetare på den enskilda arbetsplatsen. Så fungerar det också på många fristående skolor. Varför ska detta vara så kontroversiellt i just den kommunala skolan? Förutom att det gynnar eleverna skulle också lärare ges bättre stöd och förutsättningar att prioritera sitt arbete, vilket skapar en bättre arbetsmiljö.

Det är inte helt lätt att beskriva hur en lärare i den kommunala skolan idag disponerar sin tid, men låt mig försöka. Veckoarbetstiden enligt nuvarande avtal är i snitt drygt 45 timmar. Anledningen till att en lärare i snitt jobbar fem timmar mer än de flesta andra på arbetsmarknaden under arbetsveckorna är att de har så kallad ferietjänst med ett längre sommarlov, och att hela årets arbetstid ska göras på två terminer. Sammanlagt uppgår ferierna till cirka 13-14 veckor om året.

Ungefär 16 - 19 timmar utgör undervisningstid, det vill säga cirka en tredjedel av den totala arbetstiden. Det är alltså den tid som läraren bedriver undervisning i klass, grupp eller enskilt med elev. Lika många timmar ska läraren ägna åt annat undervisningsrelaterat arbete, på plats i skolan. Det handlar om lektionsförberedelser, provrättningar, elevkontakter, planering med kollegor, skolkonferenser mm. Internationellt sett har Sveriges lärare en relativt liten undervisningstid och något färre elever per lärare.

Schemalagd tid och arbete i skolan får aldrig uppgå till mer än i snitt 35 timmar per vecka. De återstående 10 timmarna utgör nämligen lärarnas så kallade förtroendearbetstid. Den tiden - närmare en fjärdedel av den samlade arbetstiden - disponerar läraren fritt utan skyldighet att vara i skolan och utan att behöva redovisa för rektor eller kollegor hur timmarna har använts. Tanken med förtroendearbetstiden är att läraren ska ha möjlighet att ytterligare förbereda sig inför och hantera eventuellt efterarbete efter sina lektioner, förkovra sig i sina ämnen eller ha elev- och föräldrakontakter.

Det har blivit allt mer uppenbart att detta sätt att disponera lärarnas arbetstid inte är en bra lösning. Vi menar inte att lärarna missbrukar sin tid. Nej, problemet är att de ansvariga för verksamheten på de kommunala skolorna, rektorerna, saknar möjlighet att fullt ut planera lärarnas arbetstid utifrån det som är skolans och elevernas behov. Lärarna har sinsemellan svårt att hitta tid för samarbete och planering och eleverna får mindre lärarledd undervisning än vad som borde vara fallet. Samtidigt vittnar många lärare om att det kan vara stressande att alltid ha jobbet med sig hem.

Det egendomliga är att det avtal som idag gäller för lärarnas arbetstider i den kommunala skolan inte gäller inom hela skolans värld. Många friskolor har redan andra regler enligt sina avtal med lärarorganisationerna, men bara ett fåtal kommunala skolor har fått pröva nya sätt att använda arbetstiden. Motsvarande avtal som många kommunala skolor skulle vilja pröva och som facken upprört säger nej till har de tidigare accepterat för friskolor.

I exempelvis en av de större friskolekoncernerna i Sverige uppgår lärarnas totala arbetstid till 40 timmar i veckan. Den schemalagda tiden med elev utgör 27.5 timmar, varav 22.5 timmar avser undervisning i klass eller grupp och 5 timmar är individuell handledning. Skolans lärare har vanlig fem-veckors semester plus en vecka kompensationsledigt för övertid vid internatutbildningar.

Hur kan det då komma sig att de båda lärarorganisationerna hanterar merparten av de kommunala skolorna på ett sätt och friskolorna på ett annat? Varför accepterar de att friskolornas lärare har 40 timmars arbetsvecka men inte att våra lärare har det? Detta är frågor som vi ställer till lärarorganisationerna inför avtalsrörelsen. Vi vill också påminna om att det på många håll idag råder en konkurrens mellan olika skolor. Det är något som vi från SKL tycker är bra och som utvecklar skolan. Men det som inte är bra är om lärarorganisationerna indirekt styr konkurrensförutsättningarna genom olika avtal för de kommunala skolorna och friskolorna. Avtal som ytterst kan påverka undervisningens kvalitet och lärarnas arbetsmiljö.

Inför kommande avtalsrörelse med lärarorganisationerna kommer SKL att sätta elever och verksamhet i fokus. Vi vill se en större möjlighet för rektorer att tillsammans med sina lärare ta ansvar för resultat, kvalitet och arbetsmiljö, och större möjlighet till individuell utveckling för lärare. Facken måste börja lita på att de egna medlemmarna, oavsett om de är anställda inom den kommunala skolan eller av en friskola, har kompetens att tillsammans med sina chefer ta ansvar för verksamhetens och sitt eget bästa. Det är dags för lärarorganisationerna att sluta tala med kluven tunga när de talar om vad som är kvalitet i skolan.

Håkan Sörman

Vd, Sveriges Kommuner och Landsting

Artikeln publicerades i en något förkortad version i Göteborgs-posten 8 december 2009