Lärarhögskolan i Stockholm

Lärarhögskolan kommenterar Högskoleverkets specialstudier av lärarutbildningen

Pressmeddelande   •   Nov 29, 2006 08:50 CET

Högskoleverket lyfter i sina specialstudier av lärarutbildningen fram svag forskningsanknytning, bristfällig examination och examensarbeten som inte alltid håller måttet.

– Vi lyssnar naturligtvis noga på Högskoleverkets kritik av landets lärarutbildningar. För Lärarhögskolan i Stockholm är det här egentligen inga nyheter och vi arbetar redan aktivt med att komma till rätta med de brister som de aktuella studierna tar upp, säger Ingrid Carlgren, rektor vid Lärarhögskolan.
Lärarhögskolan arbetar för närvarande med att skapa större professionsområden inom lärarprogrammet. Det är ett sätt att öka överblickbarheten, progressionen och forskningsanknytningen. En omorganisation av högskolan pågår parallellt för att bättre kunna utnyttja lärarutbildarnas kompetenser och samtidigt säkerställa kvaliteten i lärarutbildningens olika delar. Omorganisationen syftar också till att lägga mer av Lärarhögskolans resurser på kärnverksamheten, d v s undervisningen. Andelen disputerade som handleder och examinerar examensarbetena har också ökat kraftigt. Det är resultatet av en medveten satsning.

– Det jag särskilt vill framhålla är att bakom problemen som lyfts fram i Högskoleverkets studier ligger en problematik som handlar om att lärosätena förväntas lösa frågan om utbildningens forskningsanknytning, utan att vi får resurser för att utveckla forskning och forskarutbildning. En huvudfråga för oss är hur vi kan utveckla forskningen med anknytning till lärarutbildning.

Om examinationsformer och kraven i lärarutbildningen
På Lärarhögskolan i Stockholm förekommer idag en stor variation av examinationsformer, såväl muntliga som skriftliga. Detta behövs inte bara för att bedöma studenternas kunskaper ur olika perspektiv utan också för att ge dem tillfällen att erfara olika former av bedömning. Som lärare ska de ju själva kunna hantera bedömningsinstrument av olika slag.

– Utvecklingen går idag mot fler salsskrivningar. Vi arbetar även med att öka den lärarledda undervisningen och förekomsten av originallitteratur. Studenterna behöver i större utsträckning arbeta med uppgifter i lärarledda seminarier.

– Vi utvecklar för närvarande ett kvalitetssäkringssystem för lärarutbildningen som ska underlätta uppföljningen av kraven i lärarutbildningen. Det ska självklart inte gå att glida igenom lärarutbildningen. Det går inte att säga att utbildningen generellt har låga krav eftersom kraven varierar inom olika delar av utbildningen. Min upplevelse är dock att vi underkänner fler idag än för ett år sedan, säger Ingrid Carlgren.

En viktig aspekt är också hur sökandebilden till lärarutbildningen ser ut. En del områden lockar många sökande och där är konkurrensen stor och på andra områden tas i stort sett alla sökande in.

– Vi behöver genomföra riktade insatser för att locka fler kvalificerade sökande till områden som idag är mindre populära, konstaterar Ingrid Carlgren.

Om examensarbetena
Utvecklingen av examensarbetena inom lärarutbildningen har gått snabbt. För 15 år sedan gjorde studenterna arbeten om 1 poäng, för fem år sedan om 5 poäng. Idag utgör examensarbetet 10 poäng av utbildningen, vilket innebär att nivån och kraven i utbildningen har höjts. På Lärarhögskolan i Stockholm finns numera gemensamma bedömningskriterier för examensarbetena inom samtliga program.

Om relevant forskning för läraryrket
I delstudierna lyfts sjuksköterskeutbildningen fram som ett exempel på en professionsutbildning där forskningsanknytningen fungerar väl.

– Sjuksköterskorna drev själva fram omvårdnadskunskap – i kontrast mot läkarnas forskningstraditioner. Jag kan hålla med Högskoleverket om att den utbildningsvetenskapliga grunden för läraryrket behöver lyftas fram. Till skillnad från omvårdnadskunskapen, som är starkt knuten till sjuksköterskornas yrkesutövning, är utbildningsvetenskap ett mycket vidare forskningsfält och det är långt ifrån självklart att all den forskning som bedrivs där är relevant för lärarna.

– På Lärarhögskolan har vi flera olika forskarutbildningsämnen Ett viktigt område att utveckla är den ämnesdidaktiska forskningen, som många lärare uppfattar som mer relevant för sitt yrkesutövande än andra delar av utbildningsvetenskapen, säger Ingrid Carlgren.

– Lärarutbildningarna präglas av olika uppfattningar om vilken kunskapsutveckling som är önskvärd. Huvudfrågan är inte om lärarutbildningen skall forskningsanknytas utan vilken slags forskningsanknytning som utbildningen behöver. Det är viktigt att vi får till stånd en forskningsgrundad kunskapsutveckling inom de områden där en sådan saknas. För att lösa den frågan måste lärarutbildningarna få forskningsresurser, menar Ingrid Carlgren.



För mer information kontakta:

Ingrid Carlgren, rektor, Lärarhögskolan i Stockholm
Mobil 070-462 14 08, e-post ingrid.carlgren@lhs.se

Maud Bergman, informationschef
Tel 08-737 55 47, mobil 070-584 29 00, e-post maud.bergman@lhs.se

Linda Carlsson, presskontakt
Tel 08-737 55 30, mobil 070-329 76 63, e-post linda.carlsson@lhs.se