Örebro Läns Landsting

Landstingets rehabilitering ur ett patient- och anhörigperspektiv: En bra rehabilitering som kan bli bättre

Pressmeddelande   •   Sep 08, 2008 14:57 CEST

Politikernas granskning av landstingets rehabilitering är nu färdig. Totalt har ca 800 länsinvånare gett synpunkter via dialoger och enkäter. Många är nöjda med bemötande och professionella insatser, men dialogen visar att det också finns stora förbättringsområden.

Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar fick under våren 2008 i uppdrag att ta reda på hur patienter, anhöriga och andra medborgare ser på den rehabilitering som personer med neurologiska, reumatologiska eller hudsjukdomar får ta del av. Länsberedningarnas fritidspolitiker har genomfört strax under 300 medborgardialoger under våren, och samtidigt har enkäter kunnat besvaras på länets vårdcentraler, specialistmottagningar och vuxenhabiliteringen. Drygt 400 pappersenkäter har besvarats av patienter och närstående, och ett drygt 100-tal patienter/närstående har svarat på landstingets webbsida Hälsoforum.

De övergripande frågorna var: Får dessa patientgrupper en rehabilitering som tillgodoser deras behov? Erbjuds rehabilitering på lika villkor i länet? Vad tycker patienter och anhöriga om innehåll, kvalitet, samverkan, tillgänglighet och bemötande i rehabiliteringen?
Arbetet kompletterades med en utredning om rehabilitering i Örebro län av hälsokansliet.

Behoven av rehabilitering ökar
Utvecklingen inom vården leder till att allt fler personer överlever svår sjukdom och olyckor och lever längre, men med funktionsnedsättningar. Det ökar behoven av en återkommande rehabilitering. Det finns också en ökad förväntan efter skada eller sjukdom att återfå funktioner och kunna leva ett så aktivt liv som möjligt.
- Landstinget har gjort förbättringar, men vi vill ytterligare utveckla den vård som ges i länet, framhåller Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Håkan Bergman, s.
- Patienters, anhörigas och medborgares uppfattningar om den vård som ges är en viktig del av ett sådant utvecklingsarbete. Därför söker vi aktivt synpunkter från länsinvånarna.

Intryck och reflektioner
- När beredningarnas intryck från dialoger och enkäter vägs samman framstår följande insatsområden som viktiga i ett fortsatt arbete med landstingets rehabilitering, säger Håkan Bergman:

* Många är nöjda men en stor andel anser att deras behov inte tillgodoses
Många är nöjda med den rehabilitering som ges av landstinget, men många anser att deras behov inte tillgodoses tillräckligt. Det gäller framför allt grupperna med reumatologiska och neurologiska
sjukdomar, där mindre än hälften, 47 procent resp 49 procent, är nöjda. Dock är så många som 71 procent av de med hudsjukdom nöjda när det gäller hur deras upplevda behov tillgodoses.
- För beredningarna har det varit viktigt att skilja mellan uttryckta och upplevda behov och faktiska behov av hälso- och sjukvårdens insatser. Att alla behov inte tillgodoses är en naturlig följd av att resurserna är begränsade, påpekar Håkan Bergman.
- Men det är viktigt att landstinget gör samma behovsprioriteringar i hela länet, så att det inte finns omotiverade skillnader i insatser beroende på ålder, kön, social bakgrund, etnicitet eller geografisk hemvist.

* Behov av att tänka nytt!
Både i dialoger och i enkäter efterlyses en större flexibilitet och nya perspektiv vid rehabiliteringsinsatser, till exempel att patienten inte rutinmässigt ska ges ett bestämt antal insatser under en begränsad period, utan i vissa fall kan få glesare insatser men i stället under en längre period.
- Individuella rehabiliteringsplaner blir då ett viktigt verktyg. Behoven och inte organisationen ska styra rehabiliteringsinsatserna, säger Håkan Bergman.

* Tillgängligheten måste förbättras
Många har synpunkter på tillgänglighet och hur lätt eller svårt det är att få kontakt med primär- och specialistsjukvård. Det finns många önskemål om bättre uppföljning och bättre möjligheter till förnyad kontakt med att få återkomma till specialist. Man efterlyser också bättre tillgång till lokaler för grupp- eller egenträning och närhet till insatser och träning.
- Vi behöver förbättra tillgängligheten på olika sätt, menar Håkan Bergman.
- Några sätt är att ge möjlighet till perioder av mer intensiv rehabilitering och träning; att öka närhet och stöd till vardagsträning; att utveckla stöd och egenträningsprogram; att ge bättre tillgänglighet till landstingets lokaler, t ex för bassängträning eller annan egenträning.

* Samordning av insatser måste förbättras
Vårdens insatser är och upplevs inte alltid som samordnade. Det gäller såväl samordning mellan olika vårdnivåer, samordning av olika yrkesgruppers insatser liksom samordning med andra berörda instanser som arbetsförmedling, försäkringskassa m fl. Det framkommer särskilt i synpunkter från gruppen med neurologiska sjukdomar. I samtal med patienter och anhöriga önskas ofta en lots- och/eller coachfunktion som tydligare hjälper till med samordning.

* Patienters och anhörigas delaktighet kan förbättras
En majoritet av tillfrågade uppger att de har uppfattat att det funnits tydliga mål för deras rehabilitering, men en ganska stor andel svarar nej på frågan om de fick vara med och påverka sin rehabilitering.
- Liknande synpunkter har framkommit i medborgardialogerna. Vår uppfattning är att en återkommande rehabilitering som ska fungera väl måste bygga på stor delaktighet från de inblandade, menar Håkan Bergman.

* Kommunikationen behöver förbättras
Det framkommer att man ofta är nöjd med informationen men mindre nöjd med kommunikationen.
- Det påverkar naturligtvis den delaktighet man känner. Vården behöver bli bättre på att kommunicera bland annat bakgrunden till prioriteringar och behovsbedömningar.

* Utveckla stöd för egenvård
- Stödet för egenvårdsinsatser skulle kunna förbättras. I de fall där brukarorganisationer och patientföreningar kan ta på sig uppdrag som syftar till att stärka individen bör landstinget ge uppmuntran och fungera som en aktiv samarbetspartner.

* Utlands-/utomlänsrehabilitering
Den resurs som nu är reserverad för utomlänsrehabilitering bör knytas till den rehabiliterings-verksamhet som finns. Frågan om utlands-/utomlänsrehabilitering bör integreras i en mer sammansatt rehabiliteringsprocess, istället för att erbjudas som en lösryckt insats med en särskild hantering. Där sådana insatser är motiverade utifrån behov och evidens ska det också erbjudas inom ramen för en rehabiliteringsplanering, där nyttan av insatsen vägs mot alternativa insatser som kan ges inom länet.

* Skillnader i länet?
Det finns i enkätsvaren vissa indikationer på skillnader inom länet. I svaren från den norra och delvis också från den södra länsdelen redovisas fler kritiska synpunkter från gruppen med neurologiska sjukdomar när det gäller delaktighet, tydliga mål, vart man kan vända sig och om behoven av rehabilitering är tillgodosedda.

Vad händer nu?
- Målet för genomlysningen har varit att få ökad kunskap om vad som fungerar bra respektive dåligt för länsinvånare i behov av rehabilitering. I rollen som politiker och befolkningsföreträdare är ett medborgarperspektiv viktigt för att få et bra underlag för framtida beslut, framhåller Håkan Bergman.
- Synpunkterna ska efter analys och värdering, tillsammans med Hälsokansliets utredning, finnas med i den politiska diskussionen om överenskommelserna mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i landstinget samt i framtida diskussioner.

Närmast ska beredningarnas genomlysning och Hälsokansliets utredning presenteras och diskuteras vid ett seminarium på Universitetssjukhuset Örebro den 15 september. Då kommer patientorganisationer, personal och verksamhetsansvariga att tillsammans diskutera genomlysningens resultat och synpunkter.