Folkpartiet

Lars Leijonborg interpellerar Göran Persson: Socialdemokraternas skyltfönster krossat

Pressmeddelande   •  Sep 29, 2003 15:58 CEST

Nu måste statsministern ge dem som verkar i skolans värld
besked. Kommer han att ta intryck av socialdemokraternas
skyltfönster är krossat, och lägga Gymnasiekommitténs
förslag i papperskorgen?

Det undrar fp-ledaren Lars Leijonborg, som idag måndag
lämnar in en interpellation till statsministern om
Västeråsmodellens haveri.

"Västeråsmodellen", att låta ungdomar komma in på sitt
förstahandsval i gymnasiet även om de saknar godkända betyg i kärnämnena, inspirerade s-kongressen 2001 att förorda en grundskola. Denna modell fick också stor betydelse
för Gymnasiekommittén, som i sitt slutbetänkande föreslog
att en del av modellen ? slopandet av förkunskapskraven i
kärnämnena ? ska gälla i hela landet.

Nu har modellen havererat. Betygen i såväl grundskola som
gymnasieskola har rasat, och Västerås kommun avbryter
försöket. Det socialdemokratiska kommunalrådet Åke Hillman
säger till tidningen Kommunaktuellt att de trodde att de var
snälla mot eleverna, men att de nu måste återinföra
förkunskapskraven, eftersom betygen rasat i såväl grundskola
som gymnasium.

Interpellationen i sin helhet bifogas nedan:

Gymnasiepolitiken efter Västeråsmodellens haveri

Denna interpellation om det svenska gymnasiets framtid
ställs till statsministern, dels för att frågan berör
relationen mellan regeringens politik och ett beslut fattat
på den socialdemokratiska partikongressen, dels för att
frågan fått en allmänpolitisk karaktär genom den roll den
spelade inför valet 2002.

I november 2001 höll socialdemokraterna partikongress i
Västerås. En uppmärksammad fråga var betygsfrågan. Med
uttrycklig hänvisning till en försöksverksamhet just i
Västerås beslöt kongressen att förorda en betygsfri
grundskola, då betygens roll som urvalsinstrument skulle
försvinna. I gymnasieskolan i Västerås hade nämligen ett
system införts där alla ungdomar får komma in på sitt
förstahandsval även om de saknar godkända betyg i
kärnämnena.

"Västeråsmodellen" fick också stor betydelse för
Gymnasiekommittén, som i sitt slutbetänkande föreslår att en
del av modellen ? slopandet av förkunskapskraven i
kärnämnena ? ska gälla i hela landet. Det individuella
programmet ska avskaffas, och elever som saknar
grundskolekunskaper i läsning, skrivning och räkning ska
läsa ifatt samtidigt som de ska tillgodogöra sig ett
ordinarie gymnasieprogram.

Men nu har socialdemokraternas mönsterkommun för hur
gymnasieskolan ska utformas givit upp. Västerås kommun
avbryter sin försöksverksamhet. Det socialdemokratiska
kommunalrådet Åke Hillman säger till Kommunaktuellt att de
trodde att de var snälla mot eleverna, men att de nu måste
återinföra förkunskapskraven, eftersom betygen rasat i såväl
grundskola som gymnasium. Till Ekot säger Åke Hillman att
han "tror att det hängde ihop med att man vet att man kommer in på det önskade programmet, oberoende av om man har fullständiga betyg. Det gjorde att det blev svårare för både lärare och föräldrar och skolledningen att motivera och få
eleverna engagerade i att få fullständiga betyg".

Västeråselevernas resultat hör nu till de sämsta i landet.
Åke Hillman varnar för att försöka upprepa
Västeråsexperimentet i hela landet.

Det är inte första gången socialdemokraternas politik att
avveckla betygen, eller åtminstone dess betydelse, får
svidande kritik. En rad tunga remissinstanser har haft
starka invändningar mot Gymnasiekommitténs betänkande.
Högskoleverket konstaterade i sitt remissvar att om de som
inte klarat grundskolan ska komplettera i gymnasiet medan de läser de ordinarie gymnasiekurserna krävs "mycket studiemotiverade elever." Men det torde vara ovanligt att
det är just de mycket studiemotiverade eleverna som har
stora kunskapsluckor. Statskontoret befarar att kraven i
såväl gymnasiet som i grundskolan kommer att sänkas.
Ekonomistyrningsverket varnar för att förslaget ger minskade
incitament för studier och sämre samlad kvalitet på de
utexaminerade studenterna. Även Kommunförbundet befarar att fri intagning till gymnasiet kan sänka elevernas motivation.

Gymnasieskolan får redan idag ta över problem som borde ha
lösts i grundskolan. I stället för att ge elever det stöd
och den tid de behöver för att få tillräckliga kunskaper i
grundskolan, skjuts problemet på framtiden. Det individuella
programmet skulle bli ett undantag i gymnasiets totala
organisation, enligt dåvarande skolministern Göran Persson.
Men i dag är det individuella programmet gymnasiets tredje
största program. Tanken är att eleverna ska komplettera sina
kunskaper för att bli behöriga till ett riktigt, nationellt
gymnasieprogram. Det individuella programmet misslyckas dock i verkligheten med att hjälpa eleverna att gå över till ett
nationellt program. Bara 13 procent av eleverna som inlett
sin gymnasiekarriär på det individuella programmet har fyra
år senare fullföljt sin utbildning och fått slutbetyg.

Alla som verkar inom skolans värld skulle vara betjänta av
ett besked om regeringen tar intryck av den massiva kritik
som Gymnasiekommitténs förslag har fått.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsministern:

Är statsministern redo att mot bakgrund av
remissinstansernas kritik samt erfarenheterna från Västerås
nu meddela att Gymnasiekommitténs förslag inte kommer att
genomföras?

Joakim Bergström
pressekreterare
070-772 74 47