Örebro universitet

Lita på lärarnas omdöme

Pressmeddelande   •   Mar 10, 2015 13:03 CET

Lärare anklagas för att inte kunna sätta riktiga betyg – att det är ett lotteri. Forskning, som undersökt nationella prov i svenska, visar att lärarna är eniga kring vad som är bättre och sämre men olika hårda i sin betygsättning. Lösningen är att låta fler lärare bedöma samma skrivprov. Lärarna bedömer bäst och proven bör vara mer öppna för deras omdöme, skriver Örebroforskarna Eric Borgström och Per Ledin i tidskriften Språk och stil.

När Skolinspektion bestämde att gymnasiets nationella skrivprov i svenska B skulle rättas om fick nästan hälften, 46 procent, av provtexterna ett annat betyg än de ursprungliga. I 85 procent av fallen, innebar det att betyget sänktes. Lärarna hamnade i skottgluggen och anklagades i media för att inte kunna sätta riktiga betyg.

– Vi vet att externa bedömare generellt är strängare än undervisande lärare. När de dessutom har i uppdrag att kontrollrätta för att det finns betygsinflation är det självklart att betyg kommer att sänkas, säger Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet.

Han anser att även om det är kontroversiellt så är det ett faktum att det finns en variation i bedömningar. Men att två betyg går isär betyder inte automatiskt att lärarna ser olika på textens kvaliteter utan kan bero på att de är olika hårda i sin betygsättning. Forskarna beskriver lärarna som hökar och duvor – hökarna sätter generellt lägre betyg och duvorna högre.

– Om vi lämnar den orimliga utgångspunkten att lärare måste vara exakt överens om varje betyg och i stället ser till bedömningen i stort, märker vi att svensklärare i stort är överens om vilka texter som är svagare och vilka som är starkare. Och låter vi fler lärare bedöma samma prov minskar variationen i betyg, säger Eric Borgström, forskare i svenska vid Örebro universitet.

– Skrivprov är utomordentligt svårbedömda. Det är ett krävande arbete att se komplexa och samspelande kvaliteter i en elevtext, väga samman dem och sedan översätta dem till betygsskalans matematiska logik. Detta är lärarna bäst på, säger Per Ledin.

– I diskussioner om bedömarvariation dyker ofta drömmen om tydliga och allomfattande kriterier upp. Men sådana specificeringar riskerar att skapa nya bekymmer eftersom elevers textuella beteenden ¬– som väl är –aldrig kan förutses fullt ut. Snarare än att ge lärarna fler anvisningar att följa föreslår vi att de nationella proven i stället görs mer öppna för lärarnas omdöme och förväntningar, säger Eric Borgström.

I en av studierna underkänner en av lärarna en text med hänvisning till betygskriterierna. Läraren påpekar att det är uppenbart att det inte är en debattartikel som kan publiceras i en tidning och håller man sig strikt till kriterierna så ska texten underkännas. Men håller lärarna sig till bedömningsanvisningarna måste de i princip underkänna alla elever.

– Helheten kan mycket väl vara bra men om eleven till exempel har hoppat över ett steg i instruktionen eller använt en otydlig referens då ska det ska det sänka betyget eller till och med ge icke godkänt. Men snarare än fler kriterier som är så tydliga att det knappt finns plats för enskilda tolkningar, som varit på förslag, anser vi att det behövs färre, säger Eric Borgström.

– Att ta bort lärarnas professionella omdöme för att det alltid ska bli exakt samma resultat oberoende av vem som rättar, har inget egenvärde men det har ett pris. Bra skrivande följer inte fasta mallar, säger Per Ledin.

– Proven bör göras om så att bedömningarna vilar på vad eleverna ska kunna. Det är det bara lärarna som kan avgöra. De vet vad en elev ska kunna i årskurs nio eller i gymnasiet. Därför måste vi lita på lärarnas omdöme och ge dem större frihet, avslutar Per Ledin.

För mer information kontakta:

Per Ledin: 0706797766, per.ledin@oru.se

Erik Borgström: 0730505697, eric.borgstrom@oru.se

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell.
www.oru.se