Livsmedelsverket

Livsmedelsverket kommenterar transfett i livsmedel

Pressmeddelande   •   Apr 24, 2006 16:18 CEST

Förekomsten av transfett i livsmedel och de hälsorisker som är förknippade med dessa har vid ett flertal tillfällen uppmärksammats i media.
Enligt de Nordiska och Svenska Näringsrekommendationerna bör intaget av mättat fett och transfett begränsas, bl a mot bakgrund av dess negativa effekt för hjärt-kärlsjukdom (1, 2).

I Danmark har man infört nationella regler som innebär att innehållet av transfett i vegetabiliska fetter begränsas till högst 2 procent av totalfettet. Några begränsningar av innehållet av mättat fett ges inte.

Transfett i livsmedel
Transfett är en sorts omättat fett som bildas vid härdning och förekommer i delvis härdade fetter. I Sverige har användningen av delvis härdade fetter minskat avsevärt sedan 1994-95. Bordsmargariner, flytande margariner och de flesta hushållsmargariner är i praktiken fria från transfett.
Analyser av livsmedel på den svenska marknaden under 1996-2002 visade på relativt höga halter av transfett i pommes frites, pajer och piroger, samt i några snacks- och godissorter (3).
Innehållet i bröd är lågt och flera tillverkare har under senare tid uteslutit delvis härdade fetter. Innehållet av transfett i många bageriprodukter (kakor, kex, rån m.fl.) har under de senaste åren minskat eller helt försvunnit (4). Detsamma gäller för snacks.

Intag av transfett
Intaget av transfett har beräknats till i genomsnitt ca 2 gram per person och dag (motsvarande 1 procent av energiintaget). Huvuddelen kommer från feta mejeri- och köttprodukter (3).
Detta skall ställas i relation till intaget av mättat fett som uppgår till ca. 30-40 gram eller 14-15 energiprocent (5). Intaget av transfett ligger i nivå med den gräns som WHO anger som genomsnittsmål.

Ytterligare minskning önskvärd
Livsmedelsverket anser, med stöd av expertgrupperna för kost- och hälsofrågor och barnnutrition, att andelen mättat och transfett i kosten bör fortsätta att minska. Att utesluta de delvis härdade fetterna som råvaror i livsmedel kan vara ett sätt, men konsekvensen får inte bli att dessa fetter ersätts med andra fetter med lika högt eller högre innehåll av mättade fett. Om möjligt bör man välja fettråvaror med en högre andel omättat fett eller minska fettinnehållet.
Beträffande deklaration av transfett förordar Livsmedelsverket att denna fråga löses inom ramen för EU-arbetet. Med hänsyn till näringsrekommendationerna bör transfett i förekommande fall deklareras i anslutning till mättat fett.

Hälsoeffekter av transfett
Forskningen om hälsoeffekterna av intag av transfett är omfattande. Nutritionspanelen inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, konstaterar att det vetenskapliga underlaget avseende negativa effekter av transfett på risken för hjärt-kärlsjukdom är övertygande (6). Transfett höjer, liksom mättat fett, det onda kolesterolet. Effekten av transfett för risken för hjärtsjukdom kan vara större än vid motsvarande intag av mättat fett.
Transfett har även satts i samband med andra hälsoeffekter, bl.a. cancer, typ 2 diabetes och allergier. Det vetenskapliga underlaget för ett samband med dessa sjukdomar är dock svagt eller motstridigt.
Det finns heller inget vetenskapligt stöd för att skilja mellan de transfett som finns i t ex mjölkfett eller de som kan bildas vid industriell härdning av fetter.

Kostråd
De kostförändringar som krävs för att uppfylla rekommendationerna om fett och typ av fett innebär i huvudsak att begränsa konsumtionen av livsmedel som innehåller höga halter av mättat fett och/eller transfett, t ex feta mejeri-, kött- och bageriprodukter, vissa snabbmatsprodukter, godis och glass.
Många av de livsmedel som fortfarande innehåller transfett är feta produkter som det finns begränsat utrymme för i en kost som uppfyller näringsrekommendationerna (7).

Referenser
1. Nordic Nutrition Recommendations - Integrating nutrition and physical activity. Nord 2004:13, Nordic Council of Ministers, Copenhagen.
2. Svenska Näringsrekommendationer 2005
3. Becker W. Transfettsyror. Nya data visar att innehållet i svensk kost är lågt. Vår Föda nr. 6/98, s. 20-23.
4. Torelm I. Mer socker – mindre transfett i kaffebröd. Vår Föda 4/2004, s. 26-27.
5. Becker W. Svenskarna äter nyttigare - allt fler väljer grönt. Vår Föda 1/99, s. 24-27.
6. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the presence of trans fatty acids in foods and the effect on human health of the consumption of trans fatty acids. The EFSA Journal (2004) 81, 1-49. Sammanfattning på svenska.
7. Enghardt Barbieri H, Lindvall C. Svenska Näringsrekommendationer översatta till livsmedel. Underlag till generella råd på livsmedelsnivå. Livsmedelsverket, Rapport 1-2003, samt Vår Föda nr 1/2003.

WHO: Diet, Nutrition and the Prevention of Chronic Diseases

Frågor och svar om transfett

Tidigare artiklar om transfett
Klargörande om Livsmedelsverkets kostråd om fettkvalitet, 8 feb 2006
Mättat fett större problem än transfett, 1 sep 2004

Ytterligare upplysningar:
Annica Sohlström, chefsnutritionist: 018-17 56 75
Wulf Becker, nutritionist: 018- 17 57 31