Göteborgs universitet

Ljuset inverkar på vissa insekters försvar mot fladdermöss

Pressmeddelande   •  Sep 24, 2003 10:51 CEST

Insekter jagas ofta av fladdermöss, både i fria luften och på vattenytor. Hur gör då insekter för att undvika att bli uppätna?

Vissa insekter har ultraljudskänsliga öron, och kan alltså höra en annalkande ekolokaliserande fladdermus. Därmed får insekten en chans att fly. Den rådande ljusintensiteten kan dock påverka insekternas möjligheter att undkomma fladdermössen. Ljus kan slå ut ett hörselbaserat försvarsbeteende, som hos frostfjärilar som flyger kring gatlampor med vitt ljus, där de alltså lättare faller offer för fladdermössen. Ljus kan också styra vilken typ av försvarsbeteende som utlöses, som hos andmatsmott, fjärilar vilka jagas av både dagaktiva fåglar och nattaktiva fladdermöss. Fåglar och fladdermöss har olika fångsttekniker, vilka kräver olika försvarsbeteenden hos fjärilarna. Dock är det ljusintensiteten, och inte typen av djur den blir jagad av, som avgör hur fjärilen försvarar sig.

Insekter som inte hör ultraljud måste förlita sig på information från andra sinnen än hörseln för att kunna undvika jagande fladdermöss. Återigen spelar ljusintensiteten en viktig roll.

När skymningen nalkas drar sig döva insekter, som till exempel skräddare och virvelbaggar, undan från öppna vattenytor in mot mer skyddade områden i närheten av vegetation och stenblock. Många ekolokaliserande fladdermöss har svårt att urskilja insektsekon från bakgrundsekon, och insekterna blir alltså i praktiken dolda. Nattetid ökar dessutom virvelbaggarna sitt simmande i virvlar, vilket förmodligen gör dem ännu svårare att lokalisera och förfölja för ekolokaliserande fladdermöss.

Till skillnad från skräddare och virvelbaggar är humlerotätare troligtvis mindre skyddade bland vegetation som ger upphov till bakgrundsekon. Dessa stora, iögonenfallande silvervita och döva fjärilar flyger i skymningen på slåtterängar. Där jagas de intensivt av nordisk fladdermus, som utöver ekolokalisation använder synen för att lättare upptäcka dem. Det hjälper alltså föga att försöka gömma sig i det höga gräset, speciellt om man är kritvit.

Monica Svensson, Zoologiska institutionen, disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i zoomorfologi vid Göteborgs universitet med avhandlingen "Light dependent behavioural responses in certain insects to bat predation" fredagen den 3 oktober 2003, kl 10.00. Disputationen äger rum i föreläsningssalen, Zoologiska institutionen, Medicinaregatan 18, Göteborg.

Pressmeddelandet kan även läsas här:
www.science.gu.se/press/2003/monica_svensson.shtml

Monica Svensson
Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen
Telefon: 031-773 36 66, 070-425 39 93
E-post: monica.svensson@zool.gu.se

Tanja Thompson
Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Box 460, 405 30 Göteborg
Telefon: 031-773 4857
E-post: tanja.thompson@science.gu.se