Nutida Svenskt Silver

Lotta Åström "Evocative"

Pressmeddelande   •   Feb 18, 2010 13:57 CET

20 februari - 9 mars 2010 på Nutida Svenskt Silver

Med sina arbeten påminner oss Lotta Åström om smyckandets nästan rituella åtbörd. En gest som stärker bärare som person och som samtidigt berättar om tillhörighet. En handling som befäster och bejakar en kulturell tillhörighet.

Smyckena är utförda i stål. En symbol för styrka och motstånd. I hennes händer har materialet förvandlats så att det blir mjukt, svepande, nästan textilt. Lätt, följsamt, nästan smeksamt rör det sig över huden och tecknar av kroppsformer. Tillfället, läget, rörelsen förändrar ytan, som en vindil på vattnet. Rytmen, upprepningens tvåtakt blir då mer sammansatt. Påminner också om textila bindningar – tuskaft, stjärnkypert, atlas.

I hantverket, slöjden, som ett näst intill meditativt sätt att utforska form och uttryck, finner Lotta Åström både spänning och lust. Formen växer fram ur det som händerna berättar, ur upprepningens lagbundenhet och oväntade logik. Som i matematiken. Primtalens uppdykande, logaritmernas finurlighet. Matematiken finns där närmast som ett lekfullt sätt att fånga in de kedjor och följder som ger verkligheten struktur.

Med sina smycken knyter Lotta Åström an till folklig kultur, bejakar och hämtar inspiration. Som tonåring tog hon starka intryck av smyckekulturen i Kenya. Hon deltog under ett år i ett biståndsprojekt tillsammans med sin mamma. Direkt efter följde tiden på Konstfack, där hon byggde vidare på sina afrikanska erfarenheter. De ledde också tillbaka till de egna rötterna. För hennes del i Norrbotten, där materialens egenskaper präglar formens både kraftfulla och lågmälda tilltal. Där finns också samernas praktfulla barmkläden, som i sin tur pekar vidare mot den blandning av dräkt och smycke, som vi kan finna över hela världen.

Stockholm är Lotta Åströms bas, men i Norrbotten, vid havet på Kallaxheden utanför Luleå, har hon också en verkstad. Där har mycket av utställningen växt fram. Havet och ljuset finns invävda i det oändligt tålmodiga byggandet av smyckena med den enkla lilla öglan som enda hållpunkt. Tidens pil viker av och går in i upprepningen. Fogar sig i kedjan.

Lotta Åström gick på Konstfacks avdelning för metall 1988-92. Samma år skaffade hon sig en egen ateljé och året efter blev hon medlem i Nutida Svenskt Silver. Det här är hennes fjärde separatutställning.

//Gunilla Lundahl

Utställningen pågår t o m den 9 mars 2010