Rekryteringsmyndigheten

”Lumpen är bland det värsta jag varit med om...”

Pressmeddelande   •   Feb 09, 2007 09:04 CET

Emelie från Malmö berättar om varför hon valde att göra lumpen och hur det nya sättet att mönstra fungerar.

Under nästa vecka kommer Pliktverket att tillsammans med några av Försvarsmaktens skolinformatörer besöka några gymnasieskolor i Malmöregionen för att informera om det nya sättet att mönstra.

En av dessa skolinformatörer är Emelie Ekblad. Hon gjorde lumpen som tolotroppchef på P 7 i Revingehed 2005-2006. Nu jobbar hon med att berätta för skolungdomar i Skåne om mönstring, lumpen och utlandstjänstgöring.

Emelie, hur går det till om man vill göra lumpen idag?
– Vill och vill, för killar är det inte frivilligt att göra lumpen. Men är du kille får du ett brev från Pliktverket det år du fyller 17. Där finns bland annat en personlig pinkod som du använder för att logga in på Pliktverkets lämplighetsundersökning på internet. För att överhuvudtaget ha en chans att komma och mönstra måste du först ha svarat på lämplighetsundersökningen.

Så alla killar får inte mönstra?
– Nej, just det. Det är ingen rättighet att få mönstra. Däremot är du som kille skylidig att mönstra om Pliktverket kallar dig. Ungefär hälften av alla killar i en årskull kommer att få mönstra. Det rör sig om cirka 25 000 per år. Och av dessa tar Pliktverket ut mellan 5 000 och 10 000 till en värnpliktsutbildning eller civilpliktsutbildning.

Men tjejer, då?
– För tjejer går det till precis som tidigare, det vill säga du ansöker om att få antagningspröva (mönstra) hos Pliktverket. Läs gärna mer om hur det funkar på www.lumpen.nu/tjej.

Varför valde du att göra lumpen?
– Det kändes som en naturlig grej för mig. Man kan säga att jag växte upp med det militära. Mina föräldrar träffades när pappa gjorde lumpen och mamma jobbade på det förbandet. Jag blev så småningom engagerad i försvarets ungdomsverksamhet och åkte bland annat på arméns ungdomskurser i Arvidsjaur. Det gav mersmak, och jag ville prova på hur det var att göra lumpen ”på riktigt”.

Blev det som du tänkt dig?
– Nej. Det går inte riktigt att föreställa sig hur det är att göra lumpen innan man har gjort det. Visst var jag medveten om att det skulle bli tufft, men bitvis var det mycket tuffare än jag tänkt mig. Jag inser nu efteråt att jag inte förberett mig tillräckligt bra. Jag kunde ha tränat betydligt bättre inför inryck, till exempel.

Vad var jobbigast?
– De första tre månaderna var värst. Och så drabbades jag av en knäskada som gjorde det hela riktigt tungt. Sen sliter det ju också när man bor så tätt inpå varandra som man gör i lumpen. Ärligt talat är lumpen bland det värsta jag varit med om, men idag är jag extremt stolt över att jag klarade det.

Och det bästa med lumpen?
– I lumpen får man vara med om saker man garanterat inte får uppleva någon annan stans. Det går liksom inte att jämföra med något man tidigare gjort eller kommer att göra. Och så alla vänner man får såklart.

Vilket råd vill du ge till andra som funderar på att göra lumpen?
– För killar är det som sagt inte frivilligt, men oavsett om man vill eller inte vill göra lumpen ska man ta reda på så mycket fakta som möjligt, och svara ärligt på frågorna i lämplighetsundersökningen inför mönstringen. För både tjejer och killar gäller sedan att man måste ha klart för sig att det ställs stora krav för att klara av mönstringen och lumpen. Därför gäller det att träna, träna, träna - annars klarar du dig inte.

Och nu är du anställd av Försvarsmakten för att informera i skolorna... men vad gör du egentligen?
– Jag gör just det - pratar om hur det är att göra lumpen. Det finns jättemycket positiva saker med att göra värnplikten, men det finns negativa sidor också. Jag berättar om hur jag upplevde lumpen. Och så informerar jag hur det går till med mönstring, lumpen och utlandstjänst.

Vilken är den vanligste frågan du får som skolinformatör?
– ”Hur länge går man i lumpen” är en given fråga. De vill alltså veta hur länge man ligger inne i lumpen.

Och hur länge gör man lumpen, då?
– De flesta värnpliktsutbildningar är idag 11 månader, uppdelade på två terminer. Därefter kan man söka en frivillig tredje termin. Det är under den tredje terminen man förbereder sig för en internationell insats.

Har du själv funderat på att söka utlandstjänst?
– Jag sökte utlandstjänst direkt efter lumpen, men i och med knäskadan blev jag inte antagen. Istället fick jag chansen att bli skolinformatör under ett år, och det trivs jag rikitgt bra med.

MER INFORMATION
Vill du veta mer om hur Emelie Ekblad upplevde lumpen är du välkommen att kontakta henne på 070-812 40 98. Frågor kring Pliktverkets lämplighetsundersökning före mönstring svarar gärna Sofie Engström, 054-14 66 44, eller Ann Elgemark, 070-601 88 70, på.

Fakta om det nya sättet att mönstra

Från och med 2007 införs nya rutiner för mönstringen:
Steg 1: Brevet
I maj får alla 17-åriga killar ett brev från Pliktverket. Brevet innehåller information om det nya sättet att mönstra samt en personlig kod för inloggning till lämplighetsundersökningen.
Steg 2: Lämplighetsundersökningen
Lämplighetsundersökningen består av ett 60-tal frågor om bland annat hälsa, fysisk prestationsförmåga, intressen och skolgång. Frågorna besvaras på internet.
Steg 3: Kallelse till mönstring
Med lämplighetsundersökningen som underlag utreder Pliktverket vilka som ska kallas till mönstring. De omkring 25 000 killar som Pliktverket bedömer har bäst förutsättningar att klara lumpen kommer att kallas till mönstring.
Steg 4: Mönstring
Killarna mönstrar det år de fyller 18. Mönstringen genomförs vid något av Pliktverkets mönstringskontor i Stockholm, Göteborg och Kristianstad samt under några veckor i Boden och på Sandöskolan utanför Kramfors. Mellan 5 000-10 000 får göra lumpen.


Bildtext: Emelie Ekblad, skolinformatör. Foto: Henrik Eskilsson