Landstinget i Värmland

Många nöjda med landstinget efter tsunamin

Pressmeddelande   •   Okt 10, 2005 15:05 CEST

Trots den tragiska händelsen är det en positiv beskrivning som ges av det arbete som utförts. Prestigelöst, välorganiserat och imponerande och är några av de omdömen som kommit fram i den utvärdering som gjorts av Landstinget i Värmland.


På annandagen, den 26 december i år är det ett år sedan en jordbävning utanför Sumatra gav upphov till en jättevåg som involverade allt vatten mellan bottnen och vattenytan. Tsunamivågen slog in mot stränder på många håll i sydostasien.

20 000 svenskar på julsemester
Bara i Thailand befann sig 20 000 svenskar på julsemester. Av dem var flera värmlänningar. Döda, skadade och saknade har under året rapporterats till myndigheterna i Sverige.

Landstingets utredare på Utvecklingsstabens enhet Forskning och folkhälsa har undersökt Landstingets arbete, dagarna och veckorna direkt efter att vågen slog in mot stränderna.

Bakterier och blodsmitta
Redan den 26 december var epidemiberedskapen igångsatt på infektionskliniken och platstillgången säkrades genom smittskyddsläkaren.

De första patienterna från Thailand kom den 28 december och trots att infektionskliniken inte hade uppgjorda rutiner för katastroflägen så löstes det innan de första patienterna kom.
Det viktigaste var hur man skulle möta eventuella resistenta bakterier och blodsmitta.

Dagliga möten
Den 27 december drog landstingsdirektören upp mötesrutiner för Landstinget i Värmland och den beredskapsnivå som lades var stabsläge (se nedan om beredskapslägen).

På landstingets kansli fungerade landstingets ledningsgrupp som stab. Man hade dagliga möten och fungerade som stödfunktion till den regionala katastrofledningen.

Den 27 december uppmanade också Socialstyrelsen alla akutsjukhus att lägga sig i stabsläge vilket också skedde.

Den 30 december utlöses katastroflarm för psykiatrisk katastrofledning, PKL.

Litet län
En faktor för att samarbetet fungerade, som framhålls av politikerna är att personkännedomen i ett relativt litet län som Värmland gjorde att problem kunde lösas enkelt, smidigt och prestigelöst.

Från stabshåll sägs att kommunikationen fungerat helt tillfredställande. Aktörerna i länsstyrelsens länsgrupp enades om en strategi som innebar att en gemensam presstalesman utsågs och dagliga kommunikéer lämnades.

Sjukvården nöjd
Från stabshåll, men framförallt från sjukvårdens sida är man mycket nöjda med den snabba informationen. Man fick det senaste via intranätet som kontinuerligt uppdaterades.

Externa samarbetspartners berömmer också Landstinget i Värmland. SoS Alarm anser att Landstinget i Värmland har en extremt bra beredskapsorganisation och det faktum att en gemensam presstalesman för flera aktörer utsåg upplevdes som positivt.



Beredskapslägen
Det finns inom Landstinget i Värmland tre olika beredskapslägen som aktiveras utifrån olika händelser.

1. Stabsläge innebär att en stab upprättas. Bakjouren vid berörd enhet tillsammans med anestesibakjour och samordnande sjuksköterska bildar stab på akutmottagningen. Stabens uppgift är att hålla sig underrättad om läget och följa händelseutvecklingen. Vid behov kallar staben in hela eller delar av katastrofledningsgruppen.

2. Förstärkningsläge innebär att åtgärder vidtas för att punktförstärka viktiga funktioner inom sjukhuset. Vid behov inkallas katastrofledningsgruppen.

3. Katastrofläge innebär att hela sjukhuset mobiliserar enligt den lokala planen för stor olycka/katastrof. Katastrofledningsgruppen inkallas.

Beslut om förstärkningsläge fattas av bakjour vid berörd enhet efter samråd med anestesibakjour och samordnande sjuksköterska.

Det är lämpligt att övergå till förstärkningsläge vid olyckor där de initiala larmuppgifterna tyder på en omfattande olycka, men där utfallet är oklart. Åtgärderna kan omfatta förskjutning av planerade operationer, personalförstärkning för vissa funktioner (t ex akutmottagning, anestesi, operation).

Beslut att utlösa katastrofläge fattas av bakjour vid mest berörd enhet efter samråd med anestesibakjour .

Följande faktorer kan anses styrande för beslutet:

• antal drabbade och skadornas svårighetsgrad

• transportresurser (möjlighet att fördela patienterna mellan olika vårdinrättningar)

• personaltillgång (tid på dygn och år påverkar personaltillgången)

• vårdplatstillgång (graden av beläggning på sjukhuset)

I vissa situationer kan det vara nödvändigt att övergå till katastrofläge inom en begränsad sektor – till exempel inom PKL-området.

För ytterligare information ring Åsa Löfvenberg, rapportförfattare tel:
070-3278870