Lunds universitet

Mångfaldsarbete på arbetsplatsen kolliderar med ett oklart, svenskt ideal

Pressmeddelande   •   Sep 10, 2008 09:54 CEST

"Diversify or die" - mångfald är ett begrepp på mångas läppar. Mångfald hyllas som företagsekonomiskt riktigt och främjande för kreativiteten. Men när företagsekonomen Viktorija Kalonaityte studerade mångfaldsarbetet på en svensk Komvux-skola, ville skolan snarare göra alla så "svenska" som möjligt.

Företag och organisationer uppmanas ofta att rekrytera och behålla en arbetskraft som är demografiskt blandad.
- Mångfaldsförespråkare pratar ofta om vad organisationen bör vara, men inte var den är. Det handlar om ett ideal där man pratar om att "mångfald är lönsamt" och leder till kreativitet. Men man vill sällan prata om det som är obehagligt, att mångfald också kan medföra diskriminering och konflikter, säger forskaren.
- Vi lever i en global värld där mångfalden som skapas inte bara byggs på arbetskraft som är välutbildad och tar jobb som tjänstemän. Stora grupper är socialt och ekonomiskt utsatta.
I Sverige handlar mångfald mycket om integrationspolitik och offentlig sektor, snarare än det mer förekommande, amerikanska storföretagsperspektivet. Viktorija Kalonaityte disputerade nyligen vid Ekonomihögskolan i Lund med en avhandling om identitet och mångfaldsarbete på ett Komvux. Skolan hon studerat anser sig jobba aktivt med mångfald med stöd av en kommunal mångfaldsplan. Men organisationer fungerar inte alltid som det är tänkt och Viktorija Kalonaityte tittar på orsaker som är knutna till djupt rotade kulturella föreställningar. I hennes studie handlar det om att mångfaldsplanen i många fall kan kollidera med människors uppfattning om hur det ska vara på en svensk arbetsplats.
- Deras tolkning av mångfald avviker kraftigt från den kommunala planen och olika föreställningar om hur man tror att mångfald ska vara. Exempelvis vill skolan assimilera i stället för att integrera sina studerande med utländsk bakgrund. Det finns en föreställning att de studerande tillhör en annan värld och är drastiskt annorlunda. I skolans självbild ligger att den ska rädda kvinnor från hederskulturer och hjälplöshet. De anses passiva och hjälplösa.
Vad som är svenskt är dock oerhört svårt att få grepp om.
- Ibland är det svenskt att vara aktiv och självständig. Men om en elev bråkar i klassen, då är något annat svenskt och eleven anses i stället sakna förståelse för vad som pågår i klassrummet. Det gör svenskheten omöjlig att nå, för det finns inte tio tydliga punkter utan begreppen är hela tiden flytande.
Komvuxskolan vill visa upp en "riktig svensk arbetsplats" för eleverna. Samtidigt blir lärarna en del av det andra. Fastän bön och annan religiös utövning är bannlyst på skolan, låter lärarna eleverna gå iväg och be, och lärarnas studiedagar planeras in när eleverna firar högtidsdagar. Flera lärare studerar arabiska för att få bättre förståelse för eleverna. På så vis förändras lärarna och rutinerna. Det ger skolan problem med självbilden.
- Skolans vill upprätthålla svenskheten, men klarar själva inte av att förmedla den perfekta svenskheten till studenterna. Skolan kallade exempelvis in svenskar utifrån som pratar mer perfekt svenska än de egna lärarna. När de skulle visa en riktig svensk arbetsplats fick de ta studenterna på utflykt.
Viktorija Kalonaityte tycker att organisationer som jobbar med mångfald bör tänka på att i arbetet med människor förändras man. Arbetsgivaren kan inte behålla kontrollen på samma sätt, utan konsekvensen kan bli att andra språk används och nya idéer kommer in.
Forskaren efterlyser ett mer öppet förhållningssätt till mångfaldsplaner.
- Prata hellre med alla som representerar mångfald på arbetsplatsen och se vad som händer. Arbetsgivare vill gärna se sig som goda, rättvisa och humana. Men ibland kan det vara bättre att fråga människor vad de mår bra av och vilka behov de har, i stället för att förutsätta att enbart ledningen vet hur förändringen ska äga rum och att enbart personer med utländsk bakgrund bör förändras.

Avhandlingen heter Off the Edge of the Map: A Study of Organizational Diversity as Identity Work och disputationen ägde rum i våras vid Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

För mer information kontakta Viktorija Kalonaityte, viktorija.kalonaityte@fek.lu.se,
0707-363 114.

Presskontakt: Kristina Rörström
Telefon: 046-2228073
Mobil: 0706-047037