Malmö Opera och Musikteater

Malmö Opera/Music and Art Around 9/10 & 27/10

Pressmeddelande   •   Okt 05, 2010 13:56 CEST

Malmö Opera medverkar i Music and Art Around under oktober 2010.

Årets tema är ”Begynnelser” och handlar om musik från det första decenniet i varje sekel från 1600-1610 fram till 2000-2010 Det första decenniet i varje sekel är en slags brytpunkt stilhistoriskt – konsthistoriskt, musikhistoriskt, politiskt…
Malmö Opera framför två konserter: nu på lördag 9 oktober i Malmö Operas foajé och onsdagen 27 oktober gästar Malmö Opera Malmö Konserthus.

Läs om de båda konserterna och dess innehåll nedan.

Vänliga hälsningar

Catarina Ek
Pressansvarig / Publicity Manager

Malmö Opera
Box 17520
SE-200 10  Malmö

Tel/Phone +46(0)40 20 84 22
Mobil/Mobile +46(0)703 58 90 71
Fax +46(0)40 20 84 23
E-mail catarina.ek@malmoopera.se
www.malmoopera.se


Lördag 9 oktober kl 13 ger Malmö Opera en foajékonsert i Malmö Operas vackra foajé:

Konsert - Music & Art Around


Vad spelades i salongerna 1800-1810? Vad lyssnade man på då?
Denna fråga ställde sig Lennart Stenkvist, Malmö Operas tillförordnade orkesterchef. Hör honom presentera foajékonserten med musik Joseph Haydn, Antonio Vivaldi och George Friedrich Händel och lyssna på Malmö Operaorkester anförd av chefdirigent Joseph Swensen.

Joseph Haydn (1732-1809) är tillsammans med Wolfgang Amadeus Mozart och Ludwig van Beethoven den främsta företrädaren för wienerklassicismen.
Symfoni nr 82 (färdig 1786 och uruppförd i 1787 i Paris) den första av de sex så kallade Parissymfonierna och som också kallas Björnen. Som de flesta av smeknamnen på Haydns symfonier var namnet inte givet av kompositören själv – det uppkom mycket senare (1829) som en referens till den musik som ackompanjerade dansande björnar – den tidens populära gatushower.
Symfoni nr 103, den elfte av de tolv så kallade Londonsymfonierna som är Haydns mest spelade verk. Symfonin uruppfördes 2 mars 1795 som en del av en konsertserie Opera Concerts på The King’s Theatre.  Smeknamnet på denna symfoni är Trumvirveln då den startar med långa rullningar på pukor.

Rickard Söderberg framför barockariorna Gelido in ogni vena av Antonio Vivaldi och Ombra mai fù av George Friedrich Händel.
Ombra mai fù ur Händels opera Xerxes (uruppförd 26 april 1738 i London). Kanske Händels mest kända melodier är denna Ombra mai fu, operans öppningsaria där Xerxes sjunger till ett träd.
Aldrig var skuggan under ett träd lika vacker, som när jag vilade i den tillsammans med dig.

Gelido in ogni vena ur Vivaldis opera Il Farnace, uruppförd 10 februari 1727 i Venedig. Den lyriska och gripande arian anses av många vara en av hans vackraste skapelser.
Blodet fryser till is och förbannar varje ven i min kropp. Skuggan av min livlösa son fyller mig med skräck. Och som för att göra min ångest än värre, vet jag nu att han var oskyldig.

Programmets längd: ca 1 tim 10 minuter.
I foajén serveras lunch från kl 11.50: Gravad lax med dillstuvad potatis.



Onsdag 27 oktober kl 19.30 gästar Malmö Opera Malmö Konserthus.
Malmö Operaorkester / Malmö Operakör / Joseph Swensen, dirigent / Kari Postma, sopran / Jonas Samuelsson, baryton

Det begynnande 1900-talet. Konserten innehåller verk komponerade 1900-1910:

Frederick Delius (1862-1934) A Walk to the Paradise Garden ur operan A VILLAGE ROMEO AND JULIET(1901)
Frederick Delius bröt vid sekelskiftet 1900, tillsammans med Edward Elgars, det dödläge som länge rått inom engelskt musikskapande sedan Henri Purcells död 1695. Delius’ musik har nordiska (han påverkades tidigt av Edvard Grieg) och engelska influenser; romantiska och impressionistiska drag med en karakteristisk användning av dissonanser med en hårfin halvtonsteknik.


Alban Berg (1885-1935) Sieben frühe Lieder (1905-1908)
Den begynnande expressionismen vid 1900-talets början fick sitt tidiga musikaliska uttryck i ”den andra Wienskolan”. Alban Berg ingick i denna skola som förespråkade den fria atonaliteten och den seriebundna tolvtonstekniken. Här ingick också bland andra Arnold Schönberg som var Bergs första och enda lärare och som också blev hans vän.

Sångerna, där Berg ännu inte helt övergivet den traditionella tonala musiken, framförs av norska sopranen Kari Postma, som senare under säsongen debuterar vid Malmö Opera i rollen som den polska prinsessan Maria i Jonas Forssells HEMLIGHETER, urpremiär 12 februari 2011.
Sångerna:
Nacht (text Carl Hauptmann)
Schilflied (text Nikolaus Lenau)
Die Nachtigall (text Theodore Storm)
Traumgekrönt (text Rainer Maria Rilke)
Im Zimmer (text Johannes Schlaf)
Liebesode (text Otto Erich Hartleben)
Sommertage (text Paul Hohenberg


Charles Ives (1874-1954) Central Park in the Dark (1906) Charles Ives utvecklade – mycket tidigt – en kollageteknik av vitt skilda stilar. 1905-06 bröt han helt med den rådande musikaliska konventionen och i hans Central Park in the Dark in the Good Old Summer (eller A contemplation of nothing serious) framförs rytmer och klangliga toner av olika grupper i orkestern - helt oberoende av varandra - och dessa sammanfaller helt slumpmässigt. Denna kollageteknik med modernistiska uttrycksmedel som atonalitet och polyrytmik fick man i övrigt i princip vänta på till 1960-talet.


Wilhelm Stenhammar (1871-1927) Ett folk (1905)
Kantat för baryton, kör och orkester. Solist är Jonas Samuelsson.
Senromantisk musik med nordisk lätthet – och mer radikal än man i förstone tror.
Wilhelm Stenhammar blev musikens röst i den renässans av skönhetsdyrkan och fördjupat kulturmedvetande som grep in i slutet av 1890-talet. Han komponerade riktig musikdramatik – med operakör – när han skrev musiken till Ett folk. Det är ett tydligt tidsdokument i både text och musik. Svensk – ja, men inte patriotiskt – snarare ett liberalt credo då båda herrarna var radikala liberaler vid tidpunkten för verkets tillkomst, texten 1899 och musikverket som uruppfördes 1905.

Verner von Heidenstam publicerade på dagen av andrakammarvalet 1899 sin diktsvit Ett folk. Heidenstam var med och startade Frisinnade klubben 1899 vars medlemmar grundade Liberala samlingspartiet som kom i regeringsställning 1905. Den viktigaste frågan vid denna tid var frågan om allmän och lika rösträtt, vilken Heidenstam skrev åtskilliga artiklar om.
I tredje sången sjungs det om rösträtten: ”Det är skam, det är fläck på Sveriges banér/ att medborgarrätt heter pengar. Den medryckande tonsättningen av Medborgarsång talar sitt tydliga språk om Stenhammars politiska ställningstaganden.
Här finns ironin. Man skönjer den i musiken – särskilt i Soldatsången – Stenhammars musikaliska ironi förstärker Heidenstams: ”Hurra för Sverige och kungen! / Hurra för riksdan, där gubbarna stå/ och knacka med klubban och hjässorna klå/ och hosta och titta i taket, det grå,/ för de få släppa till pungen!”