Statistiska centralbyrån, SCB

Med fokus på sjukfrånvaro, sysselsättning och personalomsättning

Pressmeddelande   •   Okt 07, 2003 10:28 CEST

Sysselsättningsstatistik:

Med fokus på sjukfrånvaro, sysselsättning och personalomsättning

Arbetsställets storlek och åldern hos de anställda har betydelse för sjukfrånvaron. Ingen stor förändring i sysselsättningsintensiteten har inträffat bland ungdomar de senaste åren, däremot finns det betydande regionala skillnader. Personalomsättningen är betydligt högre i detaljhandeln än i tillverkningsindustrin.

Utifrån tre sysselsättningsundersökningar har SCB valt att presentera statistik om sjukfrånvaro, ungdomars sysselsättning och personalomsättning. Statistiken utgår från de olika möjligheter Arbetskraftsundersökningen (AKU), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) har att belysa frågorna samt komplettera varandra.

Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har ökat bland de anställda under andra halvan av 1990-talet även om den inte nått samma nivå som år 1990. Andelen sjukfrånvarande totalt bland anställda (16-64 år) uppgick under 2002 till i genomsnitt 6,9 procent, vilket innebär att i genomsnitt under året var cirka 263 000 personer sjukfrånvarande hela veckan eller del av veckan. Av dessa var 64,1 procent kvinnor och 35,9 procent män. Bland 55-64-åringarna var ökningen av andelen sjukfrånvarande störst mellan åren 1997 och 2000. Vad gäller sjukfrånvaron bland 16-24-åringarna tycks ökningen ha avstannat under 2001.

Lägst sjukfrånvaro under 1990-2002 hade 16-24-åringarna. År 2002 var andelen sjukfrånvarande 3,4 procent. Av dessa var 56,9 procent kvinnor och 43,1 procent män. Sjukfrånvaron var högst i åldersgruppen 55-64 år, där skillnaden mellan könen var ungefär lika stor som för åldersgruppen 16-64 år.

Inte bara ålder eller kön är faktorer som visar olika sjukfrånvaromönster utan även arbetsställets storlek tycks påverka sjukfrånvaron.

Minskningen i andelen sjukfrånvarande mellan år 2002 och år 2003 förekommer framförallt hos arbetsställen med 10 anställda eller fler. Andelen sjukfrånvarande bland privatanställda uppgick totalt till 3,7 procent under andra kvartalet 2003 enligt KS. Detta var en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med andra kvartalet 2002. Motsvarande andel för offentligtanställda uppgick till 5,3 procent vilket är en minskning med 0,1 procentenheter på årsbasis. Att resultatet från AKU visar en högre sjukfrånvaro än KS beror på att AKU mäter sjukfrånvaro bland de anställda under hela veckan eller del av veckan, medan KS mäter sjukfrånvaro under en dag varje månad.

Arbetsställen med färre än 10 anställda har hälften så hög andel sjukfrånvarande som arbetsställen med 50 anställda eller fler. Hela 97 procent av alla arbetsställen har färre än 50 anställda men närmare hälften av de anställda inom privat sektor arbetar på ett arbetsställe med fler än 50 anställda. En del av skillnaden i sjukfrånvaronivå beror på att det finns olika typer av branscher i de olika arbetsställenas storleksklasser. Arbetsställen inom till exempel industrin, där sjukfrånvaron är hög, har ofta många anställda.

Ungdomars sysselsättning
Arbetskraftsundersökningen (AKU) och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) är två undersökningar som bland annat beskriver hur stora andelar av befolkningen i en viss åldersgrupp som är sysselsatta respektive förvärvsarbetande.

Sysselsättningsintensiteten bland ungdomar har legat på ungefär samma nivå under de senaste åren. I den ej säsongrensade tidsserien syns den ökade sysselsättningsintensitet för ungdomar som feriearbeten ger upphov till under sommarmånaderna. I augusti 2003 var 49,2 procent av 16-24-åringarna sysselsatta.

Till skillnad från AKU kan den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) redovisa resultat för små grupper. Den högsta förvärvsintensiteten bland ungdomar hade Gnosjö, Strömstad och Vaggeryd. I dessa tre kommuner förvärvsarbetade mer än 50 procent av ungdomarna. Den lägsta förvärvsintensiteten hade Lund, Forshaga och Hammarö. I de tre kommunerna förvärvsarbetade 30 procent eller färre av ungdomarna.

Om förvärvsintensiteten är låg i ungdomsgruppen kan det bero på att andelen som studerar är hög. Detta gäller särskilt för gruppen 20-24 år. På motsvarande sätt kan andelen studerande vara låg om förvärvsintensiteten är hög. I Gnosjö, som hade den högsta förvärvsintensiteten bland ungdomar 2001, studerade 10 procent av 20-24-åringarna medan i Lund, som hade den lägsta förvärvsintensiteten, var motsvarande andel 54 procent. I Forshaga och Hammarö som, i likhet med Lund, hade låg förvärvsintensitet, studerade 14 respektive 19 procent av ungdomarna i den aktuella åldern.

Personalomsättning
I SCB:s undersökningar uttrycks personalomsättning vanligen i mått som nyanställda och avgångna. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) mäter månadsvisa flöden (bruttoflöden) för arbetsställen, senast under kvartal 2 2003. Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) mäter däremot årsvisa flöden för olika företag senast mellan november 2000 och november 2001 och redovisar även antalet kvarvarande anställda, d.v.s. det antal anställda i november 2000 som var anställda i samma företag i november 2001.

Det förekommer mer rörlighet inom detaljhandeln med 5,3 procent nyanställda och 2,1 procent avgångna än inom industrin med 2,8 respektive 1,2 procent. Även bland de tillsvidareanställda inom detaljhandeln är rörligheten större. I resultatet för kvartal 2 märks säsongen tydligt då arbetsställena nyanställer på visstidsbasis inför sommaren.

Årsflödena mellan 2000 och 2001 visar att personalomsättningen var större inom detaljhandeln jämfört med tillverkningsindustrin. Så många som 40,2 procent av de anställda 2000 inom detaljhandeln var nyanställda mellan 2000 och 2001 och 78,4 var kvarvarande av de anställda 2000. Motsvarande siffror för tillverkningsindustrin var 20,4 respektive 84,5 procent. En större andel av de anställda fanns hos växande företag (46 procent) än minskande företag (41 procent) inom detaljhandeln. Inom tillverkningsindustrin var förhållandet det omvända med 41 procent hos växande företag respektive 55 procent hos minskande företag.

Nedan visas en tabell, Fakta om SCB:s sysselsättningsstatistik, med jämförelser av de tre undersökningar som använts för analysen i detta pressmeddelande. Av tabellen framgår på vilket sätt de olika undersökningarna kan komplettera varandra.

Specialbearbetningar
De tre undersökningarna ger stora möjligheter till specialbearbetningar. SCB kan på uppdragsbasis göra specialbearbetningar från alla tre undersökningar som beskrivits ovan. Om Ert företag eller organisation behöver specialbearbetad information, vänd Er då till aku@scb.se, ftgsys@scb.se respektive rams@scb.se

Mer information
Fler resultat från dessa undersökningar finns på:
Arbetskraftsundersökningarna
Kortperiodisk sysselsättningsstatistik
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik
På ovanstående hemsidor finns även information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt mest efterfrågade tabeller och diagram med mera.

*Sveriges statistiska databaser
Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som är åtkomliga avgiftsfritt via www.scb.se.

För tabell och diagram, se http://www.scb.se/press/press2003/press260am0207.doc