Naturvårdsverket

Mer miljöfördelar med svenskt kött

Pressmeddelande   •   Feb 21, 2007 09:17 CET

Den normala produktionen av gris- och nötkött i Sverige är på flera punkter bättre för miljön än om köttet importeras från andra länder. Det visar en jämförande studie med tre stora exportländer. Men ursprungslandet säger inte allt om hur miljön påverkas, det avgörs också av hur produktionen går till och var i landet den sker.



Forskaren Karl-Ivar Kumm vid Sveriges Lantbruksuniversitet har på uppdrag av Naturvårdsverket och Jordbruksverket tagit fram en rapport om köttproduktion i olika länder. Rapporten är ett led i arbetet att följa hur EU:s jordbrukspolitik påverkar miljön och vårt eget arbete med miljömål.



Vi äter allt mer kött i Sverige. Importen av kött har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet, medan den svenska produktionen minskat de senaste åren. Frågan är hur detta påverkar miljön i Sverige och resten av världen.



– All jordbruksproduktion påverkar miljön på något sätt. Övergödningen i Sverige kan minska om vi ökar köttimporten, men man kan diskutera om det är en bra lösning att exportera påverkan på miljön, säger Ingrid Rydberg, handläggare på Naturvårdsverket.



Forskarna har i denna första del gjort litteraturstudier och intervjuat andra forskare. De har jämfört produktionen av griskött i Sverige och Danmark, samt hur nötkött produceras i Sverige, Irland och Brasilien.



Jämförelsen visar att det blir mer övergödning och problem med stallgödsel om grisköttet produceras i Danmark än i Sverige.



– Så blir resultatet när vi jämför normalproduktionen i de två länderna. Men det går inte att generalisera miljöeffekterna i ett enda land och köpa kött enbart efter ursprungsmärkning. Man måste veta mer om produktionen, säger Karl-Ivar Kumm, forskare vid SLU.



Det är exempelvis mindre miljöpåverkan från grisproduktion på lerjordar i östra Danmark än på sandjordar på västra Jylland. Mer kväve lakas ut från sandjordar och det ökar övergödningen.



Jämförelsen mellan produktionen av nötkött i Sverige och Irland visar att svensk produktion ger mindre övergödning och är bättre för biologisk mångfald än den irländska. Energiåtgången och påverkan på klimatet är desamma.



Brasilianskt nötkött kan vara mycket bra för miljön om djuren föds upp på en gård med god markvård och stor andel orörd natur. Men i andra fall kan det vara förknippat med förlorad biologisk mångfald och utarmning av jordarna. Normal­produktionen i Brasilien innebär mindre övergödning och lägre energiåtgång än svensk produktion. Utsläppen av växthusgaser ökar med brasilianskt kött.



Ökad svensk produktion

Sverige är totalt sett en liten importör från de tre länderna och miljöpåverkan av vår import är därmed relativt liten. Men på det hela taget är miljöeffekterna bättre från svensk köttproduktion än importen. Om Sverige ska kunna återta marknadsandelar från importerat kött krävs att produktionskostnaderna är konkurrenskraftiga .



– Den ökade produktionen måste dock lokaliseras till lämpliga platser i Sverige. Flera grisar bör födas upp på lerjordar i inlandet där risken för kväveläckage och övergödning är mindre. Nötkött bör i ökad utsträckning produceras i inlandet där betesmarker och åkrar hotas av igenväxning, säger Karl-Ivar Kumm.



Läs hela rapporten
http://www.naturvardsverket.se/bokhandeln/pdf/620-5671-9.pdf

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Karl-Ivar Kumm, forskare, Sveriges Lantbruksuniversitet, 0511-672 56,
070-658 97 39, karl-ivar.kumm@hmh.slu.se

Ingrid Rydberg, handläggare, Naturvårdsverket, 070- 403 21 55,
Ingrid.rydberg@naturvardsverket.se

Kersti Linderholm, handläggare, Naturvårdsverket, 08-698 13 73, kersti.linderholm@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se



Naturvårdsverket är regeringens centrala miljömyndighet. Verket är pådrivande och samlande i arbetet för ett stärkt och breddat miljöansvar i samhället. Antalet anställda är 540.