Frösö Skrivarforum

Minareter och mina rötter

Pressmeddelande   •   Dec 07, 2009 11:07 CET

Minareter och mina rötter

Jag är schweizisk medborgare.

Det har inte känts så roligt att vara schweiziska de senaste dagarna. Skammen sitter som ett embryo i magsäcken och sprätter.

Hälften av de röstberättigade gick till valurnan i söndags.

Resten då?

”Schweiz förbjuder minareter” hette det i tidningsrubrikerna.

Regeringen uttryckte tydligt sin åsikt att minareter bör tillåtas. Men folket lyssnade alltså inte.

Genast höjdes röster att den så kallade direkta demokratin inte skulle vara tillåten i sådana frågor.

Från olika håll undersöks nu om minaretförbudet strider mot mänskliga rättigheter och religionsfriheten som finns i den schweiziska grundlagen.

Men hur det än blir, är skadan skedd, imageförlusten gigantisk.

Landet som under min skoltid kallades för demokratins vagga anses nu vara odemokratiskt och främlingsfientligt.

Tur att jag är svensk medborgare också.

Jag tränger undan min schweiziska identitet, läser svenska dagstidningar och tänker: Hur kunde de rösta så?

Fy alltså, så här kan man väl inte bete sig år 2009, i ett europeiskt land?

Fast det klart, de är ju inte ens med i EU. Och kvinnorna fick inte rösträtt förrän på 1970-talet.

Bakåtsträvare helt enkelt.

Jag tycker mig kunna skönja en ton av skadeglädje i artiklarna. Ur gök är Schweiz vitsas det på Dagens Nyheters Namn & Nytt sida.

Men då börjar det rycka någonstans mellan revbenen och den schweiziska Theres vill komma fram.

Gökur har ingenting med Schweiz att göra. De tillverkas sedan 1740 i Schwarzwald och det ligger i Tyskland.

Precis så där föds och sprids fördomar.

De må handla om fågelholksklockor eller minareter. Det är okunskap, fel­information och soffliggandet som är det farliga.

Och nu blir den schweiziska Theres upprorisk och tänker: Sverige då, är allting rätt och bra här?

Hur var det förr i tiden när samerna skulle kristnas, inte fick bygga hus och barnen inte fick prata sitt modersmål i skolan så att generationer tappade sitt språk?

Det är ju länge sedan förstås. Men än i dag har inte Sverige undertecknat ILO 169.

Och vad hände i Vellinge och på två stora tidningars debattsidor för inte så länge sedan?

Men inget blir bättre av att den ena identiteten anklagar den andra. Jag vill inte vara splittrad, inte en del av en nation, jag vill vara hel, människa.

Jag vill gärna se minareter i Schweiz, jag tycker de passar bra in i landskapsbilden. För liknar de inte alphornen lite grann med sin smäckra form (om man bortser från böjen)?

Och varför inte bygga en i Badhusparken också, eller bredvid Arctura, för visst finns det väl skidskyttar som är muslimer?

krönika

Theres K Agdler

Östersundsposten, 2009-12-04

Frösö Skrivarforum - noggrann, snabb och med glimten i tangentbordet!