Västra Götalandsregionen

Minnessten över patienter begravda vid Restads sjukhus i Vänersborg

Pressmeddelande   •   Dec 10, 2009 17:03 CET

På begravningsplatsen vid det som var Restads sjukhus i Vänersborg ligger närmare 2 000 personer begravda. De flesta var patienter på Restads eller Källshagens sjukhus. Runt om begravningsplatsen står svarta gjutjärnskors på rad. På korsen står inte några namn, utan enbart den begravde patientens identifikationsnummer samt ett M för ”man” och ett K för ”kvinna”.

För att hedra minnet av dessa anonyma patienter och ge dem postum återupprättelse har Västra Götalandsregionen rest en minnessten på kyrkogården. Den avtäcktes vid en ceremoni idag av Hans Aronsson, regionfullmäktiges ordförande i Västra Götalandsregionen. Samtidigt överläts kyrkogården till Vänersborgs och Väne-Ryrs kyrkliga samfällighet.

Vänersborgs hospital och asyl uppfördes 1900-1905 för att vårda personer med svårare psykiska sjukdomar. Namnet ändrades 1930 till Restads sjukhus. Med sina dryga 1 000 vårdplatser var det ett av de största sjukhusen i sitt slag i Sverige. I många avseenden var sjukhuset ett eget samhälle i samhället och många patienter levde större delen av sina liv innanför sjukhusets grindar.

Sekretess, skuld och skam

Sjukhusets egen begravningsplats stod färdig 1906. Här begravdes i första hand de patienter vars anhöriga inte ville eller hade råd att låta transportera hem kistan med den döde för begravning på hemorten. Vid gravarna sattes svarta gjutjärnskors upp. På korsen står inga namn, utan enbart patientens identifikationsnummer samt antingen bokstaven M för ”man” eller K för ”kvinna”.

Bakom denna anonymitet låg i första hand sekretesskäl, men även de skuld- och skamkänslor som psykiska sjukdomar alltid förknippats med. Något uttryckligt förbud mot att sätta namn på järnkorsen har dock inte funnits. På begravningsplatsen finns också ett tjugotal patientgravar med traditionella gravstenar med namn och födelse- och dödsår.

Mellan åren 1906 och 1957, som är det sista år då någon gravsätts, begravdes närmare 2 000 personer på begravningsplatsen vid Restads sjukhus. Av dessa kom 1 374 personer från Restads sjukhus, medan 435 kom från närbelägna Källshagens sjukhus. De allra flesta var patienter, men även personal på sjukhusen ligger begravda på begravningsplatsen. Till dessa kommer ytterligare ett hundratal soldater som dog av en svår dysenterisjukdom i samband med kriget vid svensk-norska gränsen 1808-1809. Kistorna med dessa soldaters kvarlevor flyttades från en massgrav vid ett tidigare tillfälligt krigssjukhus inte långt från Restad sjukhus till begravningsplatsen när den var iordningsställd.

Minnestavla

Tanken med den minnessten som nu avtäckts är att ge dessa anonymiserade patienter en postum återupprättelse. Uppförandet av minnesstenen är ett samarbete mellan Vänersborgs och Väne-Ryrs kyrkliga samfällighet, kyrkogårdsförvaltningen i Vänersborg samt etikkommittén, arkivnämnden och Västfastigheter inom Västra Götalandsregionen. Den ursprungliga idén väcktes i en motion till regionfullmäktige av Magnus Berntsson (KD). Minnesstenen kommer att kompletteras med en minnestavla som berättar om kyrkogården.

Minnessten på Restads sjukhus begravningsplats. I bakgrunden syns de svarta järnkors som ursprungligen sattes upp för att markera patientgravarna.

Patientgravar vid Restads sjukhus.

Inga namn. Bara patientens identifikationsnummer och en bokstav nere i vänstra hörnet. K för kvinna, M för man.

Vården av patienter med psykiska sjukdomar var fram till 1966 statens uppgift. År 1967 övertog landstingen ansvaret. Restads sjukhus blev 1973 Östra klinikerna och 16 år senare, 1989, flyttades huvuddelen av den psykiatriska vården över till NÄL (Norra Älvsborgs Länssjukhus) i Trollhättan. Den ingår numera i NU-sjukvården (NÄL och Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhusen i Lysekil, Strömstad och Dalsland). Restad gård är i dag en företagspark. Fem vårdavdelningar tillhörande NU-sjukvårdens psykiatriska klinik finns kvar på området.