Göteborgs universitet

Minskat fisketryck behöver inte automatiskt rädda torsken i Östersjön

Pressmeddelande   •   Mar 08, 2006 09:47 CET

Mängden torsk har minskat kraftigt i Östersjön sedan slutet på 1980-talet, vilket är resultatet av ett ökat fiske och en minskad återväxt. Men ett minskat fisketryck på torsk behöver inte betyda att torsken återhämtar sig, visar en avhandling från Göteborgs universitet.



Under samma tidsperiod som torsken minskat i Östersjön har nämligen mängden skarpsill, torskens huvudsakliga byte, ökat. Det har i sin tur lett till att ekosystemet i Östersjön skiftat från att vara ett ekosystem dominerat av fiskätande torsk, till ett system dominerat av djurplanktonätande skarpsill. Ökningen av skarpsill har i sin tur medfört att mängden djurplankton minskat och artsammansättningen förändrats, visar Michele Casini i sin avhandling.



Resultaten tyder också på att mängden växtplankton ökat och den årliga variationen minskat under samma period. Sammanlagt visar det att det i Östersjöns ekosystem finns kaskadeffekter i näringskedjan, det vill säga att det finns en stark koppling mellan toppen och botten av näringskedjan.



Kopplingen mellan toppen och botten av näringskedjan är tydligast de senaste åren, med en liten mängd torsk och en skarpsill som har nått en viss nivå där den kan kontrollera djurplanktonsamhället. Det tyder på att det kan finnas olika typer av ekologiska mönster och en viss tröghet inom ekosystemet i Östersjön. Trögheten i systemet kan innebära att ett minskat fisketryck på torsk inte resulterar i att torsken automatiskt återhämtar sig. Ekosystemet i Östersjön begränsas nämligen som det ser ut nu av skarpsill, som konkurrerar ut de djurplanktonätande torskungarna.



Förändringarna i det marina ekosystemet har indirekt även påverkat andra delar av Östersjöns fauna. Den låga mängden djurplankton under den senaste perioden har lett till dålig kondition (låg fetthalt) hos båda skarpsill och sill, vilket i sin tur har resulterat i att tillväxten hos sillgrissleungar sjunkit eftersom de är beroende av skarpsill under sin uppväxt.



Michele Casinis resultat står delvis i kontrast till den allmänna uppfattningen att Östersjöns ekosystem i stor utsträckning styrs av omgivningsfaktorer som salthalt och näringstillförsel. I en framtida skötsel av Östersjöns fiskekosystem måste förvaltare i större utsträckning ta hänsyn till effekter i hela ekosystemet och inte tillåta att vi når en situation som är oåterkallelig.



Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/?contentId=132887



För mer information, kontakta:
Michele Casini
Havsfiskelaboratoriet
Fiskeriverket
Tel: 0523-187 28
Mobilnr: 0730-25 20 34
E-post: michele.casini@fiskeriverket.se

Handledare: Fredrik Arrhenius, chef på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil, e-post: fredrik.arrhenius@fiskeriverket.se

Examinator: Professor Rutger Rosenberg, Institutionen för marin ekologi, e-post: rutger.rosenberg@kmf.gu.se

Avhandlingen har titeln: Resource utilisation and growth of clupeids in the Baltic Sea: patterns, mechanisms and ecological implications.

Disputationen äger rum: Fredagen den 10 mars kl 10.00 på Kristinebergs marina forskningsstation, Fiskebäckskil

Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39