FAO

Minskat matsvinn mättar världen

Pressmeddelande  •  2011-05-12 16:29 CEST

Över en miljard ton slösas bort varje år

Varje år försvinner eller slängs omkring en tredjedel av all mat som produceras i världen, ungefär 1,3 miljarder ton enligt en studie från FAO.

Studien Global Food Losses and Food Waste gjordes av det svenska Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) på uppdrag av FAO inför Save Food!, en internationell kongress som ska hållas i Düsseldorf den 16-17 maj under handelsmässan för den internationella förpackningsindustrin, Interpack 2011.

Några andra viktiga slutsatser från studien är:

  • Industrialiserade länder och utvecklingsländer slänger ungefär lika mycket mat, 670 respektive 630 miljoner ton.
  • Varje år slängs nästan lika mycket mat i de rika länderna, 222 miljoner ton, som i netto produceras i Afrika söder om Sahara, 230 miljoner ton.
  • Frukt, grönsaker, rötter och rotknölar är de livsmedel som slängs mest.
  • Mängden livsmedel som försvinner eller slängs motsvarar mer än hälften av världens årliga spannmålsskörd på 2,3 miljarder ton 2009/10.

Förluster och svinn

Rapporten skiljer mellan livsmedelsförluster och matsvinn. Livsmedelsförluster, som uppkommer vid produktion, skörd, lagerhantering och under förädling, är främst ett problem i utvecklingsländerna. Förlusterna beror på bristande infrastruktur, låg teknologinivå och otillräckliga investeringar i livsmedelsproduktionen.

Matsvinn är mer av ett problem i industrialiserade länder och orsakas oftast av att både handlare och konsumenter slänger fullt ätbara livsmedel i soporna. Konsumenter i Europa och Nordamerika slänger varje år mellan 95 och 115 kg per person medan konsumenter i Afrika söder om Sahara och södra och sydöstra Asien bara slänger mellan 6 och 11 kg.

I höginkomstländerna är den totala livsmedelsproduktionen per person och år ungefär 900 kg, vilket är nästan dubbelt så mycket som de 460 kg per år som produceras i de fattigaste regionerna. I låginkomstländer sker 40 procent av förlusterna efter skörd och under förädling, medan 40 procent av förlusterna i höginkomstländerna sker i försäljnings- och konsumentledet.

Förluster av livsmedel under skörd och vid lagerhållning betyder inkomstförluster för småskaliga jordbrukare och högre priser för fattiga konsumenter, konstaterar rapporten. Att minska förlusterna skulle därför kunna ha en ”direkt och avsevärd” effekt på småbrukares inkomster och livsmedelsförsörjning.

Slöseri med resurser

Livsmedelsförluster och matsvinn innebär även ett omfattande slöseri av resurser, inklusive vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital. Det leder också till onödiga utsläpp av växthusgaser, vilka bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringen.

Rapporten presenterar flera praktiska förslag om hur förluster och svinn skulle kunna minskas.

I utvecklingsländer är problemet främst bristfällig skördeteknik, dålig hantering och logistik efter skörd samt brist på lämplig infrastruktur, förädling och paketering. Dessutom råder det brist på marknadsföringsinformation som skulle kunna möjliggöra att produktionen bättre motsvarade efterfrågan.

Rekommendationen är därför att stärka livsmedelskedjan genom att underlätta för småskaliga bönder att komma i direkt kontakt med köpare. De privata och offentliga sektorerna borde även investera mer i infrastruktur, transport, förädling och paketering.

I medel- och höginkomstländer beror livsmedelsförluster och matsvinn främst på konsumentbeteende men även på bristande kommunikation mellan olika aktörer i livsmedelskedjan.

Allt för stor vikt på utseende

I detaljhandelsledet slängs stora mängder mat på grund av kvalitetsstandarder som lägger allt för stor vikt på utseende. Undersökningar visar att konsumenter är villiga att köpa produkter som inte uppfyller utseendekraven så länge de är säkra och smakar bra. Konsumenter har alltså möjlighet att påverka kvalitetsstandarden och borde även göra det, enligt rapporten.

Ett annat förslag är att sälja närodlade gårdsprodukter till konsumenterna och därmed inte behöva rätta sig efter stormarknadernas kvalitetsstandarder. En sådan försäljning skulle kunna möjliggöras genom bondemarknader eller gårdsbutiker.

Alternativa användningsområden för livsmedel som annars skulle kastas borde tas fram. Kommersiella och välgörenhetsorganisationer skulle kunna arbeta tillsammans med handlare för att samla ihop och sedan sälja eller använda produkter som kasserats men som fortfarande är tjänliga vad gäller livsmedelssäkerhet, smak och näringsinnehåll.

Förändra konsumenters inställning

Konsumenter i höginkomstländer uppmuntras ofta till att handla mer mat än de behöver. Reklam som ”köp tre, betala för två” är ett exempel och överdimensionerad färdigmat som produceras av livsmedelsindustrin är ett annat. Restauranger erbjuder ofta bufféer för fasta priser som lockar konsumenterna att fylla sina tallrikar onödigt mycket.

Studien fann att konsumenter generellt sett misslyckas med att planera sina matinköp ordentligt. Det betyder att de ofta slänger mat när bäst före-datumet har passerats.

Utbildning i skolorna och politiska initiativ är möjliga utgångspunkter för att ändra konsumenternas inställning, enligt rapporten. Konsumenter i höginkomstländer borde lära sig att det är oacceptabelt att slänga mat i onödan.

Med tanke på den begränsade tillgången på resurser bör konsumenterna även göras medvetna om att det är mer effektivt att minska matsvinnet än att öka livsmedelsproduktionen för att ge mat åt världens växande befolkning.

En separat rapport om livsmedelspaketering för utvecklingsländerna har också förberetts inför kongressen Save Food!. Den konstaterar att lämpliga förpackningar är en viktig faktor som påverkar förlusterna i nästan varje steg av livsmedelskedjan.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

Studien - Global Food Losses and Food Waste

FAO:s enhet för infrastruktur på landsbygden och jordbruksindustri

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.