Landstinget i Jönköpings län

Mycket görs för att klara Arbetsmiljöverkets krav

Pressmeddelande   •   Jul 02, 2004 16:40 CEST

Arbetsmiljöverket kom den 1 juli med förnyad kritik mot arbetsmiljön inom primärvården. På tre punkter ska Landstinget ha vidtagit åtgärder senast den 1 oktober.


– Den nya kritiken är oväntat hård och framförs i generella termer. Vi upplever att situationen är väldigt olika från vårdcentral till vårdcentral, kommenterar Landstingets personaldirektör Mats Hoppe.
– Vi ser med största allvar på de synpunkter som framförs, fortsätter han. Jag upplever att vi kontinuerligt arbetar med att lösa de arbetsmiljöproblem på vårdcentralerna som Arbetsmiljöverket pekar på. Sedan de senaste inspektionerna genomfördes har vi också kommit en bit längre på vägen.
Åtgärder för bättre arbetsmiljö
Mats Hoppe pekar på de åtgärder som har vidtagits eller är på gång för att förbättra personalens arbetsmiljö inom primärvården:

 Hyrläkarstoppet har upphävts under sommaren för de vårdcentraler som har störst läkarbrist.

 All personal inom primärvården får i augusti svara på en enkät om sin arbetsmiljö. Redan i november görs en ny enkät för att man snabbt ska kunna följa upp om arbetsmiljön blivit bättre efter att åtgärder i de lokala handlingsplanerna har genomförts.

 I februari nästa år kommer tio spanska distriktsläkare till länet för att börja sin inskolning.

 Landstinget har redan fått godkänt på två av de punkter där Arbetsmiljöverket tidigare framförde kritik. Det gäller informationen till patienterna och att skyddsombuden har gjorts delaktiga i åtgärdsplanerna.

Svar på kritiken
Så här kommenterar Mats Hoppe de tre punkter där Arbetsmiljöverket riktar förnyad kritik mot Landstinget:

1. Avgränsa vårdcentralens uppdrag
– Vårdcentralerna kan inte ha mer öppet än det finns personalresurser till, men jag kan i nuläget inte se att det är aktuellt med stängning av någon vårdcentral. Frågan om öppettider löses bäst lokalt inom respektive sjukvårdsförvaltning och primärvårdsområde. De befogenheterna har cheferna på den nivån.

2. Rutiner för vart patienter ska hänvisas
– Den frågan löses bäst inom varje primärvårdsområde eftersom situationen på varje vårdcentral är unik.

3. Vårdpersonalens arbetsbelastning
– Jag anser att vi redan är på god väg att uppfylla det kravet i och med den arbetsmiljöenkät som ska göras i augusti och november. Men självfallet är det här en fråga som vi måste ha fokus på hela tiden. Ansvaret för åtgärderna måste dock finnas så nära personalen som möjligt och vara så tydligt utformat att det inte kan uppstå några tveksamheter.

Om Landstinget inte har vidtagit de åtgärder som Arbetsmiljöverket kräver senast den 1 oktober så riskerar arbetsgivaren att få betala vite på 300 000 kronor.

Svårt avgränsa uppdraget
Bengt Hultberg är distriktsläkare i Norrahammar, en av vårdcentralerna med läkarbrist. Han är också ordförande i länets läkarförening. Så här kommenterar han Arbetsmiljöverkets beslut utifrån Norrahammars horisont:
– Det är inte lätt att som enskild vårdcentral avgränsa uppdraget. Det är en fråga där hela sjukvårdsorganisationen måste ta ansvar.
– Vi har i ett brev i maj vädjat till alla kliniker på Ryhov att inte remittera eller hänvisa patienter till Norrahammar. Många kliniker har accepterat det, men tyvärr inte alla. Idag har jag tre patientfall i mitt postfack som är utremitterade från Ryhov.
Trots underbemanning klarar Norrahammar att ta emot sina akutpatienter.
– Utan vår sjuksköterskebaserade infektionsmottagning hade det inte fungerat, säger han.

Förslag från Vårdförbundet
Joakim Edvinsson är ordförande i Vårdförbundet i länet. Han tycker att Arbetsmiljöverkets kritik ger en alltför enkel och generell bild av vilka arbetsmiljöproblem som finns inom primärvården. Precis som Mats Hoppe tycker han att det ser väldigt olika ut på olika vårdcentraler. Samtidigt tycker han att Arbetsmiljöverkets hot om vite är ett stort misslyckande för Landstingets arbetsmiljöarbete.
Joakim Edvinsson ger några förslag till förbättringar:

 Landstingets förebyggande arbetsmiljöarbete kan bli mycket bättre än det är idag. Det finns fortfarande många chefer som inte tar tillräckligt stort ansvar för arbetsmiljöfrågorna.

 Både vanliga medarbetare och fackliga företrädare måste göras mer delaktiga i arbetsmiljöarbetet än vad som är fallet idag. Många av de handlingsplaner som gjordes i våras mot bakgrund av Arbetsmiljöverkets kritik förankrades dåligt hos personalen.

 De arbetsplatser som fungerar bra och där ohälsotalen är låga behöver lyftas fram bättre som goda exempel.

 Fler mottagningar som leds av andra yrkesgrupper än läkare behövs för att förbättra tillgängligheten.

 Samarbetet med kommunerna behöver förbättras, till exempel genom ökad samverkan kring förebyggande arbete inom äldrevården.
Joakim Edvinsson varnar dock för att hänvisa fler patienter från vårdcentralerna, som Arbetsmiljöverket föreslår. Istället borde personal från sjukhusen komma ut till vårdcentralerna och avlasta där.

Ljusning i Gränna
Anna Modie är vårdcentralschef i Gränna, en annan av de arbetsplatser som Arbetsmiljöverket har besökt. Hon känner inte igen sig i den generella kritiken.
– Jag upplever idag inget alarmerande i personalens arbetsmiljö. Från september finns det två ordinarie doktorer i Gränna. Förhoppningsvis blir det då också lättare att rekrytera en tredje.






Landstinget i Jönköpings län
Uppdaterad 2004-07-02, Olov Hall, Informationsavdelningen, Landstingets kansli
E-post: olle.hall@lj.se