Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

Mynttorget 30 juli: Barnfamiljerna samlas igen

Press release   •   Jul 26, 2019 12:56 CEST

#Livutangränser på Mynttorget 20 juli 2019. Foto Ingrid Eckerman.

Tisdag den 30 juli kommer barnfamiljerna från Nora Bantorget att för tredje gången tåga till Mynttorget i sin kamp för att räddas från utvisning till Afghanistan. Kristna, ateister, hbtq-personer, unga ensamkommande och andra i samma situation stödjer familjenätverket #livutangränser. 

Den dagen är det exakt tre veckor sedan de första desperata familjerna kom till Norra Bantorget. Snabbt spred sig ryktet, och nya kom till. Hade inte en del familjer tyckt att livet på torget blev alltför tufft hade torget nu varit överbefolkat – så stort är intresset.

På torget finns också volontärer, både svenskar och en del av de ungdomar som för två år sedan själva sittstrejkade på Medborgarplatsen. De har avbrutit sina semestrar för att kunna hjälpa till. Det ska skaffas fram och serveras mat. Blöjor, sopsäckar, sjukvårdsartiklar mm. måste införskaffas. Några ser till att barnen får ordentligt att dricka i värmen medan andra ordnar med advokathjälp.

Andra volontärer jobbar på distans med att samla in pengar, kontakta media, göra pressmeddelanden och komma med bra idéer till dem på torget. En viktig uppgift är att ordna tillräckligt många sovplatser varje natt.

Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! med 21 000 medlemmar, har besökt torget flera gånger.

- Det ser idylliskt ut med barnen som springer omkring och leker. Men det var besvärligare när det regnade – några blev sjuka. Nu i värmen borde de inte behöva vara här. De borde få vara på badstranden och äta jordgubbar. Men det har familjerna inte råd med eftersom de lever under existensminimum.

När föräldrarna fått sitt tredje avslag från Migrationsöverdomstolen minskas deras ekonomiska bidrag. En trebarnsfamilj kan få klara sig på 4000 kr i månaden, bostad oräknat. Precis som när det gäller de ensamkommande ungdomarna är det civilsamhället som får rycka ut.

- Regeringen tänker sig att om förhållandena i Sverige blir alltför tuffa så åker familjerna ”hem”. Men precis som för ungdomarna så är det inte ett alternativ för familjerna. I stället funderar man på att fly vidare till Frankrike, som ser annorlunda på säkerheten i Afghanistan. Jag förstår faktiskt inte varför Sverige inte som andra anständiga länder följer UNHCR:s rekommendationer, säger Ingrid.

Maryam Hosseini med maken Said Hassan Nari. Lille Mahdi tittar fram bakom ryggen. Foto Ingrid Eckerman.

Ingrid berättar om Maryam som hon träffade på torget. Hon föddes i Iran, men när hon var sex år flyttade familjen tillbaka till Afghanistan för att efter ytterligare fyra år flytta tillbaka till Iran. Här gifte sig Maryam med maken Said och fick tre barn. Ett förolyckades i en fabrik. Livet som papperslös var svårt i Iran. Mat, skolor, sjukvård kostar dubbelt så mycket för en afghan som för en iranier. Afghaner har svårt att få jobb. Därför flyttade man till Mazar E Sharif i norra Afghanistan, en av de städer som Migrationsverket anser är tillräckligt säker att sända deporterade till. Men där var det alltför farligt så man beslöt sig fly till Europa – och hamnade i Sverige.

Först kom familjen till Gotland och blev väl mottagen av befolkningen. Maryam började lära sig svenska på egen hand. Hon blev assistentlärare i musikskolan och modersmålslärare. Sedan fick familjen flytta till Tingsryd, barnen börja på nytt i skola och förskola. När hon fick sitt tredje avslag tog man ifrån henne arbetstillståndet.

I Sverige fick de lille Mahdi som nu är 4 år. Sonen Haeli 8 år, med lindrig utvecklingsstörning, har levt halva sitt liv i Sverige och får här det stöd och den habilitering han behöver. Saleh 12 år har levt här en tredjedel av sitt liv. Inget av detta räknas som anknytning av Migrationsverket. Maryam fruktar den dagen då Saleh fyller 18 år och som ”vuxen man” kan utvisas till Afghanistan, ett land som han lämnade vid åtta års ålder.

I Migrationsverkets riktlinjer ingår att ta hänsyn till barnets bästa i enlighet med barnkonventionen som Sverige skrivit på. Det har hittills inte framkommit att det i utredningarna angivits vad barnets bästa är – snarare tycks utredningarna fokusera på att visa att barnet är utvisningsbart.

Den 1 januari blir barnkonventionen lag i Sverige. Då borde betydligt större hänsyn tas till barnets bästa. Det återstår att se om så kommer att ske. Sverige riskerar att återigen prickas av EU-domstolen och FN. 

Stöd aktionen!
Swish 1235156211. Bankgiro 364-2261. 
Skriv #livutangränser. (Ensamkommandes förbund i Malmö sköter ekonomin.)

Foto Ingrid Eckerman

Media äger rätt att återge text och bilder med angivande av källa.

Hemsidan Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!  
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! med över 21 000 medlemmar 
Föreningen Stöttepelaren - stöd till ensamkommande barn och unga 
Konferensen How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner 
Ingrid Eckerman  ingrid at eckerman.nu 070 55 73 193
Karin Fridell Anter  karinfa at explicator.se  070 769 40 17 

Ali Zardadi  (ungdomsrepresentant)  alizardadi2 at gmail.com  073 757 92 49