Göteborgs universitet

Myten om det ”naturliga” barnafödandet i förhistorien avlivas

Pressmeddelande   •  Okt 10, 2003 09:21 CEST

Elisabeth Beausang undersöker i sin tvärvetenskapliga avhandling barnafödande under förhistorien och öppnar därmed ett nytt forskningsfält inom ämnet arkeologi. Många av oss bär på den förutfattade meningen att barnafödandet under förhistorien var mer ”naturligt” än idag och att det var en renodlat kvinnlig angelägenhet. Dessa två föreställningar kring födande avfärdar dock avhandlingsförfattaren som rena myter. Mycket lite, förutom det rent biologiska, kan kallas naturligt.

Födandeprocessen var en omstörtande händelse som påverkade hela samhället och dess strukturer. Detta får till följd att barnafödande i de allra flesta kulturer genom tiderna var utsatt för manipulationer av olika slag, vilka tog sig materiella uttryck och att män hade en minst lika viktig roll i utformandet av händelsen som de födande kvinnorna.

Födandet var en viktig händelse som var omgärdad av en mängd föremål som också kan spåras i det arkeologiska materialet. Elisabeth Beausang ger flera exempel på utvecklade sofistikerade artefakter t. ex strukturer som underlättar utdrivningsskedet, behållare för moderkakan, amuletter och figuriner som kan knytas till barnafödande.

Det materiella sammanhanget kring barnafödandet var förvånansvärt likt det man normalt återfinner i religiösa sammanhang. Detta innebär att många av de arkeologiska lämningar som normalt tolkas som tillhörande en religiös sfär istället kan knytas till barnafödande.

Som en konsekvens av barnafödande diskuteras och analyseras även innebörden av vad mammor förväntas göra och faktiskt gör i förhållande till sin avkomma utifrån ett av Sveriges äldsta skelett. Skelettet bär spår av barnafödande på bäckenbenet och tolkas som flerbarnsmamma. Stora variationer på hur och vem som tagit ansvar för de allra minsta barnen kan dock påvisas i både tid och rum. Den norm som idag är förhärskande kring hur man skall modra, dvs att mammans agerande under barnets första år är helt avgörande för barnets fysiska, psykologiska och sociala utveckling, var enligt tillgängliga källor en relativt ovanlig och kort historisk parentes.

Avhandlingens titel: Childbirth and Mothering in Archaeology.
Disputationen äger rum fredagen den 24 oktober 2003 kl. 10.00
Opponent: Dr. John Chapman
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Elisabeth Beausang, tel. 040-611 98 44 (hem),
mobil 0708-69 66 24, e-post beausang@telia.com

Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 GÖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
hemsida: www.hum.gu.se