Lunds universitet

Myten om humanioras "onyttighet" punkteras

Pressmeddelande   •   Sep 18, 2008 09:37 CEST

Den arbetsgivare som söker en person som kan tänka kritiskt, lösa problem, uttrycka sig väl i skrift och följa kunskapsutvecklingen inom ett fält har anledning att anställa en humanist. Och det är också ofta vad arbetsgivarna i praktiken gör.

Så konkluderas en undersökning om humanisters och teologers etablering på arbetsmarknaden som Utvärderingsenheten vid Lunds universitet publicerar i år. Myten om humanioras "onyttighet" punkteras effektivt i denna studie: "Humaniora i yrkeslivet".

- Rapporten visar att det inte är sant att studenter med humanistisk/teologisk examen har svårt att få bra jobb. Den visar att det är sant att alltför många inte fullföljer sina studier till en examen och därför får problem på arbetsmarknaden. Den visar att det är i högsta grad sant att humanistiska och teologiska färdigheter är efterfrågade på arbetsmarknaden, konstaterar Karl-Axel Nilsson, chef för Utvärderingsenheten med flera undersökningar om vad som händer med studenter efter studierna bakom sig.

I rapporten, författad av Fredrik Schoug och Charlotta Zettervall, redovisas en omfattande enkätundersökning av tre grupper utexaminerade studenter: antingen med en helt humanistisk/teologisk examen eller med inslag från andra fakulteter eller med en examen från andra fakulteter med humanistisk/teologiska inslag. Sådana inslag förekommer i påtaglig utsträckning i så gott som alla typer av examina vid Lunds universitet. Ett urval informanter har dessutom intervjuats. Skillnaderna mellan grupperna är inte stora, men de renodlade humanisterna/teologerna är något mer tillfreds med sin etablering på arbetsmarknaden än de som kompletterat humanistiska studier med t ex ekonomi.

80 % av de renodlade humanisterna/teologerna har arbete inom ett halvår efter avlagd examen och majoriteten av de övriga är föräldralediga. Det är också tydligt att de färdigheter som utbildningen inom humaniora och teologi ger studenterna som fullföljer sina studier på högre nivåer är relevanta för arbetslivet. Det föreligger alltså inte stora svårigheter för dessa humanister att skaffa sig meriter från arbetsmarknaden, och den övervägande delen av särskilt de nyutexaminerade studenterna finner arbetet adekvat. Oavsett examen har få studenter blivit riktiga höginkomsttagare inom de närmaste åren efter examen, men humanisterna skiljer alltså inte ut sig särskilt. Intressant nog ökar andelen humanister inom den privata sektorn. De yngre är mindre bundna till den offentliga sektorn än de äldre.

- För vårt område är denna rapport ett välkommet inlägg i debatten om den högre utbildningen i Sverige, säger Jan Svensson, dekanus för Området för humaniora och teologi. Nu är det viktigt att rapporten får genomslag både inom universitetet och ute på gymnasieskolor och på arbetsförmedlingarna. Vår utbildning är i högsta grad arbetslivsrelevant och studenter behöver inte ha dåligt samvete för att de läser våra ämnen för att de intresserar dem.

"Humaniora i yrkeslivet" är nr 2008:249 i Utvärderingsenhetens rapportserie (www.evaluat.lu.se/publ/Rapp%20HumIYrkelivet.pdf ).
Jan Svensson, 046-222 87 12, 0706-028712, jan.svensson@nordlund.lu.se
Eva Wiberg, dekanus för språk- och litteraturvetenskapliga sektionen, ordförande i områdets grundutbildningsnämnd, 046-222 38 26, 0702-064820, Eva.Wiberg@rom.lu.se

Ulrika Oredsson
Informationsenheten
Lunds universitet
046-222 70 28
0701-47 27 40
ulrika.oredsson@info.lu.se