Moderaterna

När minskas krånglet, Pagrotsky?

Pressmeddelande   •   Okt 20, 2004 16:56 CEST

- När avser regeringen att upprätta ett mål för att minska regelmängden och företagens administrativa börda? Vilka konkreta förslag avser regeringen att lämna för att minska företagens kostnader för administration och byråkrati som är följden av statliga regleringar? Och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att ge offentliga beslutsfattare en bättre och mer sammanhållen bild av lagförslagens konsekvenser för företagens kostnader och för konkurrensen? Det frågar den moderate riksdagsledamoten Henrik von Sydow i dag i en interpellation till näringsminister Leif Pagrotsky.

Interpellationen i sin helhet bifogas nedan.

----------------------------------------------

Interpellation till statsrådet Leif Pagrotsky angående åtgärder mot krångel och onödig byråkrati

I årets skrivelse från regeringen om regelförenklingsarbetet framhålls att handlingsplaner, handlingsprogram och åtgärdsplaner för att minska företagens administrativa börda ska tas fram, och att ett kvantitativt mål för regelförenklingsarbetet ska sättas upp. Regeringen beskriver hur seminarier genomförts med generaldirektörer och tjänstemän från ett stort antal myndigheter, hur nya möten planeras och vilka planer för regelförenkling som planeras. Regeringens så kallade handlingsplan tycks bestå i att arbetet med regelförenkling ska ”fortgå med oförminskad kraft” och ha ”hög prioritet”.

Regeringens egen beskrivning av arbetet står i bjärt kontrast till den granskning som Riksrevisionen presenterade den 18 oktober. Rapporten slår fast att regeringen lägger ner för lite kraft och resurser på att på allvar försöka förenkla befintliga regler för företagare i Sverige. Riksrevisionen framhållet att det i stort sett saknas resurser för att förenkla de lagar och regler som finns idag och att det dessutom finns en brist på förståelse hos de offentliga aktörerna var regelbördan och byråkratin för företagare uppstår.

Därtill visar Näringslivet nämnd för regelförenkling att riksdag, regering och myndigheter också det här året i en aldrig sinande ström fortsätter att belasta företagarna med nya administriva krav som både tar tid och driver upp kostnaderna. I fler än hälften av förslag till nya företagsregler så ökar de administrativa kostnaderna – i bara 16 procent av förslagen så minskar de. Trenden är tydlig – ökningstakten är tre gånger så stor som minskningstakten räknat i antalet förslag.

Det här måste ses mot bakgrund av tiotals år av kraftig regelinflation, där företagsregler har ökat med ungefär 4 procent per år, och där regeringen, trots tillsättande av arbetsgrupper och utställda löften misslyckats med att lätta på regelbördan. Den utveckling som pågår har fått jurister att tala om "hyperlexi", som ett sätt att beskriva hur politiker och tjänstemän gör varje aspekt av företagsamhet till byråkrati, med regler som är svåra eller omöjliga att förstå sig på utan expertkompetens.

Därför är det stora uppdraget för regeringen att minska den totala regelmängden. Den blir en snårskog som ökar rättsosäkerheten och otryggheten. Problemet är sällan att en enskild regel är krånglig eller svår. Det är när regel adderas till regel, när förordning adderas till förordning som det blir just en snårskog som det är omöjligt att överblicka, även om de enskilda reglerna i sig inte är speciellt svåra att begripa. Därför är ett mål för regelförenklingsarbetet essentiellt.

Vi vet idag att det omfattande och växande regelsystemen fjättrar och binder företagarnas kreativitet. OECD (Businesses’ views on red tape, 2001) räknar med att kostnaden i Sverige för att administrera lagar och regler är nästan 200 000 kronor per företag. En oproportionerlig del av kostnaden faller på små företag. Kostnaden är omkring 30 000 kronor per anställd för företag med 1-19 anställda, medan den för större företag är omkring 6 000 kronor per år och anställd. För samhället kan hela kostnaden uppskattas till 50 miljarder kronor per år. Förmodlingen är kostnaden än större, eftersom den mätbara kostnaden endast är kostnaden för existerande företag för att följa lagar och regler. Till detta kommer kostnaden för att många företag aldrig blir till.

Riksrevisionen föreslår i den ovan nämnda granskningen att regeringen undersöker möjligheten att också räkna in övriga kostnader för företagen att leva upp till reglerna. Tvingar till exempel arbetsmiljöregler ett företag att byta ventilationssystem tillkommer kostnaderna för inköpet av ett nytt system förutom pappersarbetet kring förändringen.

Till sist; naturligtvis ska det finnas rimliga, rättvisa och tydliga regler. Sådana regler som öppnar för konkurrens och effektiv feedback, men som inte slår ut eller styr själva resultatet. Onödiga eller otydliga regler betyder det motsatta: byråkrati som tar tid och resurser från företagare att konkurrera och utmana genom att erbjuda bättre produkter eller tjänster. Det är därför riksdagen har beslutat att arbetet med förenklingar av reglerna för företag ska prioriteras.


Mot bakgrund av ovanstående blir mina frågor till näringsministern:

När avser regeringen att upprätta ett mål för att minska regelmängden och företagens administrativa börda?

Vilka konkreta förslag avser regeringen att lämna för att minska företagens kostnader för administration och byråkrati som är följden av statliga regleringar?

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att ge offentliga beslutsfattare en bättre och mer sammanhållen bild av lagförslagens konsekvenser för företagens kostnader och för konkurrensen?


Henrik von Sydow
Riksdagsledamot
Bänk 200