Näringsdepartementet

Näringsdepartementets nyheter i budgetpropositionen för 2004

Pressmeddelande   •  Sep 22, 2003 10:42 CEST

Insatser för att främja ett gott näringsklimat, stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur, insatser för ökad hälsa i arbetslivet samt ett nytt arbetsmarknadspolitiskt mål – det är några av de förslag som regeringen presenterar inom Näringsdepartementets ansvarsområde i budgetpropositionen för 2004.

Insatser för att främja ett gott näringsklimat
I budgetpropositionen redovisar regeringen en rad insatser för att främja ett gott näringsklimat. Regeringen håller på att ta fram en innovationsstrategi för hållbar tillväxt och förnyelse.

– Vi behöver skapa en miljö där innovationer, forskningsresultat och idéer stimuleras att gro och växa till vinstgivande företag, säger näringsminister Leif Pagrotsky.

För att åstadkomma enklare regler för företagen samt bättre service och tillgänglighet hos myndigheter kommer regeringen att lägga fram ett brett handlingsprogram inom området. Programmet ska bland annat innehålla förslag på enklare regler och ändamålsenliga IT-lösningar. Det ska också bli enklare att registrera företag, genom att även aktiebolag och handelsbolag kan registreras elektroniskt.

En väl fungerande kapitalmarknad är en viktig förutsättning för skapande av nya företag och tillväxt i befintliga företag. Regeringen arbetar med att, inom befintliga ramar, hitta former för att öka utbudet av kapital i tidiga skeden.

– Vi kommer att utveckla Industrifonden så att en kraftig förstärkning kan göras inom såddfinansiering i tidiga skeden, säger näringsminister Leif Pagrotsky. Detta räknar vi med ska kunna genomföras från och med första juli 2004.

I budgetpropositionen för 2004 aviseras att de s.k. 3:12 reglerna kommer att förändras. Detta kommer att leda till skattesänkningar på omkring en miljard kronor för fåmansföretagen och mera ändamålsenliga och i övrigt förbättrade regler för dessa företag.

Miljösektorn är ett framtida tillväxtområde med en snabbt växande världsmarknad. För att stärka Sveriges position inom denna sektor avsätter regeringen 10 miljoner kronor till en särskild satsning på miljödriven näringslivsutveckling och export av miljöteknik.

Främjande av el från förnybara energikällor
Det nya systemet för att främja el från förnybara energikällor – elcertifikatsystemet – trädde i kraft den 1 maj. Målet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 10 TWh från 2002 års nivå till 2010. För att garantera elproducenterna ett skydd mot alltför låga elcertifikatpriser föreslås en särskild prisgaranti under en inledande period med 100 miljoner kronor för 2004. För det särskilda stödet för vindkraft, som syftar till att på sikt minska kostnaderna för nyetablering av vindkraft till havs och i fjällområden, föreslås 60 miljoner kronor för 2004. Ett avtrappande övergångsstöd (tidigare kallad miljöbonus) till vindkraft föreslås, där havsbaserad vindkraft ges högre stöd än landbaserad.

Förstärkning av den tillämpade industriforskningen
För att förstärka den tillämpade industriforskningen inom IT- och telekomområdet tillförs Verket för innovationssystem, VINNOVA, 100 miljoner kronor för detta ändamål från 2004.

Regionala tillväxtprogram för att främja en hållbar regional utveckling
De regionala tillväxtprogrammen, som avses starta 2004, är ett centralt instrument i arbetet för att uppnå målet om väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Inom ramen för dessa program kommer ett stort antal lokala aktörer från olika politikområden och t.ex. näringslivet, att tillsammans i partnerskap bedriva insatser för att främja en hållbar regional utveckling. Viktiga insatser i detta sammanhang är t.ex. åtgärder för att främja arbetskraftsförsörjning, utvecklingen av innovationssystem och kluster, entreprenörskap inom näringslivet samt kommersiell service.

Stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur
För att förbättra situationen för kommunernas bredbandsutbyggnad anser regeringen att en del av de medel som tidigare reserverats för skattereduktionen för höga anslutningskostnader men inte utnyttjats, istället kan disponeras av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur.

I syfte att stimulera en fortsatt bredbandsutbyggnad föreslår regeringen att 250 miljoner kronor för 2004 och 250 miljoner kronor för 2005 av de 1,6 miljarder kronor som avsatts för skattereduktionen för höga anslutningskostnader omdisponeras till stöd till kommuner för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Samtidigt föreslås att möjligheten för enskilda att söka skattereduktion för höga anslutningskostnader förlängs till utgången av 2005.
– Den nationella bredbandssatsningen fortsätter med målet att alla kommuner ska få minst en anslutningspunkt till ett nationellt stomnät, säger Ulrica Messing i en kommentar. Det är viktigt, inte minst ur ett internationellt perspektiv, att kunna visa att Sverige är en välutvecklad bredbandsnation. Men det är också viktigt för att kunna ge nya och bättre förutsättningar för företag och privatpersoner att utvecklas, påverka omvärlden och ta del av det utbud som informationssamhället erbjuder.

Radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet
Regeringen avsätter medel för att investera i ett radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. Kommunikationssystemet ska kunna ersätta befintliga system och göra kommunikationen mellan t.ex. polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård effektiv och tillförlitlig. Syftet är att bidra till alla medborgares trygghet och säkerhet. Systemet är avsett att leda till att samhället bättre ska kunna hantera olyckor, krissituationer och andra påfrestningar. Systemet byggs ut stegvis och den första etappen beräknas vara i drift i januari 2005.

Transport- och infrastrukturpolitik

Regeringen presenterade hösten 2001 propositionen ”Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem”. Den innehöll bl.a. en närtidssatsning med ambitionsökningar inom området under perioden 2002 till 2004. Vårpropositionens förslag till besparingar innebar att närtidssatsningen inte helt kan fullföljas, men trots det tillförs infrastrukturen mer resurser 2004 i form av anslag om 2,6 miljarder kronor.

– Jag har under hösten tagit emot Väg- och Banverkens förslag till långsiktiga infrastrukturplaner 2004-2015. I slutet av september har jag också bjudit in alla län till Stockholm för att lyssna på deras synpunkter. Jag vill därför avstå från att idag kommentera enskilda projekt men kan ändå konstatera att det aldrig förr har satsats så mycket pengar på infrastruktur. Fokus i det kommande arbetet ska ligga på att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet, säger Ulrica Messing i en kommentar.

Effektivare styrning av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
För att arbetsmarknadspolitikens inriktning ska få genomslag måste målen vara tydliga. Regeringen föreslår därför att det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken revideras. Dessutom ska kopplingen mellan detta mål och de mål myndigheterna (bland annat arbetsförmedlingarna) har för sin verksamhet förtydligas. Det nya målet är att arbetsmarknadspolitiken ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad.

– Regeringen bedriver en aktiv arbetsmarknadspolitik som ständigt anpassas och förnyas till det rådande läget, säger arbetslivsminister Hans Karlsson, vars ansvarsområde berör både Näringsdepartementet och Socialdepartementet.

Ytterligare resurser till Samhall AB
Det bidrag som lämnas till Samhall AB för att täcka de merkostnader bolaget har för sina funktionshindrade anställda i form av anpassad arbetstakt med mera ökas med 92 miljoner kronor. Regeringens krav för hur många sysselsättningstimmar bolaget totalt ska erbjuda funktionshindrade minskas. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för bolagets fortsatta verksamhet och möjlighet att fullgöra sitt uppdrag att skapa meningsfull sysselsättning för funktionshindrade.

Fler jobb för arbetshandikappade
För att kompensera för att Samhall AB inte kan sysselsätta lika många funktionshindrade som tidigare permanentas den under 2003 tillfälliga ökningen av resurserna för lönebidrag. Det innebär ett resurstillskott med 119 miljoner kronor per år motsvarande cirka 1 000 fler lönebidragsplatser.

Fortsatta satsningar på ökad hälsa i arbetslivet
Regeringen fortsätter med satsningar på ohälsoområdet inom ramen för en strategi för ökad hälsa i arbetslivet.

Från och med 2004 föreslås Arbetsmiljöverket få en permanentning av den tillfälliga ökningen av anslaget för tillsynsverksamhet med 29 miljoner kronor. Det behövs en väl fungerande arbetsmiljötillsyn, främst för att värna de arbetsplatser som har den sämsta arbetsmiljön. En allt större del av tillsynen riktas mot tidskrävande inspektioner inom bland annat vård, skola och omsorg. Arbetsmiljöverket arbetar för att systematiskt arbetsmiljöarbete ska införas vid arbetsplatserna.

Den regionala skyddsombudsverksamheten föreslås också få en permanentning av den tillfälliga ökningen med 30 miljoner kronor från och med 2004. Det offentliga bidraget kompletterar parternas medel. De regionala skyddsombuden kan medverka till att utveckla arbetsmiljöarbetet vid mindre företag. Det är därför viktigt att den regionala skyddsombudsverksamheten kan utvecklas.

I fjolårets budgetproposition redovisade regeringen en satsning i form av ökade resurser med cirka 450 miljoner kronor per år till socialförsäkringsadministrationen för arbetet mot ohälsan under 2003 och 2004. Ytterligare 14 miljoner respektive 28 miljoner kronor tillförs detta arbete under 2003 och 2004. En översyn av socialförsäkringsadministrationen pågår för att bland annat öka effektiviteten i arbetet med att minska ohälsan i arbetslivet. Detta för att det nationella målet om halvering av sjukfrånvaron till och med 2008 ska nås.

Regeringen föreslår att ytterligare 3 miljoner kronor går till metodutveckling inom företagshälsovården. Arbetsplatserna behöver tillgång till företagshälsovård för sitt behov av kunskaper och sakkunnig hjälp i arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet.

Ett system baserat på ekonomiska drivkrafter för att minska ohälsan i arbetslivet ska införas under 2004, det är regeringen och samarbetspartierna överens om.

Regeringen planerar att göra en översyn av reglerna för karensdagen. Eftersom frågan har viktiga kopplingar till löneavdragets storlek och beräkning, som regleras i kollektivavtalen om löner, är det nödvändigt att regeringen samråder med arbetsmarknadens parter.

Försöksverksamhet med arbetstidsförkortning
Frågan om försök med arbetstidsförkortning ingår i 121-punktsprogrammet. Ansvarig myndighet får i uppgift att planera för försöksverksamhet med arbetstidsförkortning med målsättning att den kan påbörjas under 2004. Regeringen avser att efter samråd med arbetsmarknadens parter ta ställning till förslagen från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler, KNAS; under 2004.

Förberedelser för införande av friår
Ytterligare ett område i 121-punktsöverenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna som förutsätter framförhållning är införandet av ett friår. Ansvariga myndigheter ska påbörja planeringen och förberedel-serna inför att ett friår ska kunna genomföras i hela landet från och med den 1 januari 2005.


För ytterligare information om innehållet i budgetpropositionen 2004 inom näringsminister Leif Pagrotskys ansvarsområde:
www.naring.regeringen.se
www.utrikes.regeringen.se

För ytterligare information om innehållet i budgetpropositionen 2004 inom infrastrukturminister Ulrica Messings ansvarsområde:
www.naring.regeringen.se

För ytterligare information om innehållet i budgetpropositionen 2004 inom arbetslivsminister Hans Karlssons ansvarsområde:
www.naring.regeringen.se
www.social.regeringen.se

Monica Björklund
Pressekreterare hos Leif Pagrotsky
08-405 55 60
070-867 39 86

Lovisa Lagerström Lantz Pressekreterare hos Ulrica Messing
08-405 36 31
070-592 45 46

Åsa Gunnarsson Pressekreterare hos Hans Karlsson
08-405 12 65
070-267 84 26

www.naring.regeringen.se