Göteborgs universitet

Nationalism - ett botemedel för etniskt splittrade stater?

Pressmeddelande   •   Sep 30, 2008 15:45 CEST

Att medvetet skapa nationell samhörighet har länge varit en utvecklingsstrategi i många västeuropeiska länder. Även yngre afrikanska stater har försökt bygga nationell samhörighet i syfte att minska de negativa effekterna av etnisk splittring. I en färsk avhandling visar Gustav Hansson, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, att nationalism kan ha viss positiv effekt, men också att det är en strategi som innebär risker.

Under hösten 2007 rapporterade media om häftiga strider mellan olika etniska grupper i Kenya. De etniska skiljelinjerna i Kenya genomsyrar politiken och hela samhället vilket har lett till allvarliga konsekvenser för landets ekonomiska och demokratiska utveckling. I Kenyas grannland Tanzania råder det däremot inga större etniska konflikter trots att länderna har liknande förutsättningar i fråga om klimat, kolonial historia och etnisk mångfald. Men till skillnad från Kenya har Tanzania under flera år satsat på att skapa en nationell samhörighet och identitet. Invånarna har gått från att känna tillhörighet till sin stam till att känna tillhörighet till nationen, vilket sägs vara orsaken till att Tanzania inte har gått samma öde till mötes som Kenya i fråga om demokratisk utveckling.

Behov av vetenskapliga belägg

Att skapa en nationell samhörighet har sedan länge utgjort en utvecklingsstrategi också i Västeuropa, där en ökad nationell samhörighet antas öka myndighetseffektiviteten genom att alla invånare strävar mot samma gemensamma mål. Trots denna tilltro till nationalismens effekter finns det relativt få vetenskapliga studier som undersöker orsakssambanden. Därför valde Gustav Hansson att inom ramen för sin avhandling göra en studie som undersöker vilken effekt nationalism har på myndighetseffektivitet, och huruvida nationalism fungerar som botemedel för etniskt splittrade stater.

Svårhanterligt verktyg

Hans jämförelse av statistik över olika länders myndighetseffektivitet och invånarnas upplevda nationella stolthet, visar att nationell stolthet i moderata mängder uppvisar en svag positiv effekt på myndighetseffektivitet, medan högre nivåer uppvisar en stark negativ effekt.

- Nationalism som policy ter sig tämligen svårhanterlig. För att det skall finnas ett "vi" måste det också finnas ett "dom" vilket gör att nationalism har både positiva och negativa sidor. En ökad nationalism kan skapa en nationell samhörighet, men är även förenad med stora risker och kan lika gärna ge motsatt effekt, säger Gustav Hansson.

Vidare visar studien att även då nationalism visar sig ha en direkt effekt på myndighetseffektivitet, verkar den inte påverka den negativa effekten av etnisk splittring. Nationalism påverkar inte heller graden av handel med utlandet. Studien om nationalism och myndighetseffektivitet är skriven av Gustav Hansson och Pelle Ahlerup, och är en av fyra studier i Gustav Hanssons doktorsavhandling i nationalekonomi som nyligen presenterades vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Gustav Hansson är sedan den 28 januari 2008 anställd som analytiker vid Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i Östersund.

Avhandlingen presenterades den 26 september 2008.
Författare: Gustav Hansson
Avhandlingens titel: "Essays on Social Distance, Institutions, and Economic Growth"
Studiens titel: "Nationalism and Government Effectiveness" (samförfattad med Pelle Ahlerup)

Institution: Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
En högupplöst bild på Gustav Hansson finns att ladda ner här: http://www.hgu.gu.se/item.aspx?id=16442

För ytterligare information:
Gustav Hansson, 063-16 66 39, gustav.hansson@economics.gu.se
Handledare: Docent Ola Olsson, 031-786 13 41, ola.olsson@economics.gu.se
Medförfattare: Pelle Ahlerup, 031-786 13 70, pelle.ahlerup@economics.gu.se