Statistiska centralbyrån, SCB

Nationalräkenskaper 3:e kv 2003

Pressmeddelande   •   Dec 04, 2003 13:15 CET

Nationalräkenskaper, kvartalsvis (NR)

Under tredje kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,0 procent, kalenderkorrigerad, jämfört med tredje kvartalet 2002. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-ökningen. Säsongrensad blev BNP-ökningen 0,5 procent jämfört med andra kvartalet 2003.

Sveriges BNP ökade med 2,0 procent tredje kvartalet 2003

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 2,4 procent jämfört med tredje kvartalet 2002. Utgifterna för de två grupperna kläder samt audio-, foto- och datorutrustning, ökade med 6,7 respektive 19 procent, och bidrog till hushållens konsumtionsutveckling med 0,3 procentenheter vardera. Flera utgiftsgrupper påverkade utvecklingen med 0,2 procentenheter, däribland livsmedel, inköp av nya bilar, driftskostnader till fordon samt utgifter för rekreation och kultur. Negativa bidrag till konsumtionsutvecklingen gav utgifter för paketresor, som minskade med 7,0 procent, böcker och dagstidningar, som minskade med 6,0 procent samt tobak som minskade med 8,6 procent.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,1 procent. De statliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,8 procent. Det var framför allt en ökad insatsförbrukning som bidrog till detta. De kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 2,2 procent. Primärkommunerna ökade med 2,1 procent medan landstingen ökade med 2,3 procent.

Fasta bruttoinvesteringar fortsatte att minska, detta kvartal med 2,1 procent. Byggnadsinvesteringar minskade 4,3 procent och maskininvesteringar minskade 0,5 procent. Näringslivets investeringar minskade 1,0 procent, främst på grund av minskade investeringar i tillverkningsindustrin. Offentliga myndigheters investeringar minskade 7,1 procent, till största delen beroende på kraftiga neddragningar av de kommunala investeringarna.

Lagerinvesteringar bidrog med -0,6 procentenheter till BNP-utvecklingen. Industrilagren minskade medan handelslagren ökade.

Exporten av varor och tjänster ökade med cirka 8 procent medan importen ökade med drygt 6 procent. Varuexporten visade en kraftig uppgång, 8,9 procent, bland annat beroende på ökad export av fordon och läkemedel. Varuimporten ökade med 5,4 procent. Förändrade datainsamlingsmetoder i samband med att SCB på Riksbankens uppdrag enkätinsamlar tjänstehandeln, innebär att utvecklingen av både export och import av tjänster är osäkrare än vanligt.

Produktionen i näringslivet ökade med 1,9 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 1,5 procent medan de tjänsteproducerande växte med 2,0 procent. De varubranscher som bidrog mest till produktionstillväxten var läkemedelsindustrin och motorfordonsindustrin. Gruvindustrin, metallvaror och medicinska instrument stod för de största negativa bidragen. Inom de tjänsteproducerande branscherna bidrog parti- och detaljhandel och företagstjänster mest. Produktionen inom offentliga myndigheter steg med 1,0 procent.

Sysselsättningen i hela ekonomin, mätt i antalet arbetade timmar, minskade med 1,3 procent. Antalet sysselsatta minskade med 0,2 procent. I näringslivet sjönk antalet arbetade timmar med 2,1 procent och i de offentliga myndigheterna ökade de arbetade timmarna med 0,6 procent.

De tre första kvartalen 2003

BNP ökade 1,6 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade de tre första kvartalen med 1,9 procent.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,9 procent. Statliga konsumtionsutgifter ökade med 1,0 procent medan de kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 0,9 procent. Under april och maj var det strejk inom kommunal sektor, vilket påverkade konsumtionsutvecklingen negativt.

Fasta bruttoinvesteringar minskade under de första tre kvartalen med 1,8 procent. Näringslivets investeringar minskade med 1,9 procent och offentliga myndigheters investeringar minskade 1,4 procent.

Exporten ökade med 4,8 procent medan importen steg med 4,9 procent.

Produktionen i näringslivet steg med 1,5 procent.

Sysselsättningen i näringslivet minskade med 1,8 procent mätt i antal arbetade timmar. Totalt för ekonomin minskade antal arbetade timmar med 1,1 procent.

Revideringar och längre tidsserier

Jämfört med senaste kvartalspubliceringen i september är BNP-utvecklingen för första kvartalet oförändrad, medan utvecklingen för andra kvartalet reviderats ned med 0,2 procentenheter.

I samband med årsberäkningarna som presenterades den 17 november reviderades tidsserien från 1993. Kvartalsdata har nu också uppdaterats och finns på SCB:s webbplats/nationalräkenskaper. Även för åren 1980-1992 har kvartalsberäkningarna uppdaterats.

Institutionella beräkningar för 2002

De institutionella beräkningarna för år 2002 är nu också klara och tabeller finns på webbplatsen. Dessutom har några smärre ändringar av löneuppgifterna för tidigare år införts.

Hushållens disponibla inkomster ökade 3,9 procent och uppgick 2002 till 1198 mdkr. Rensat för inflation var ökningen 2,1 procent. Detta är en nedrevidering av utvecklingen jämfört med föregående publicering. Hushållens finansiella sparande för 2002 har beräknats till 106 mdkr vilket är väsentligt högre än vad finansräkenskaperna redovisar. Det finansiella sparandet för de inhemska sektorerna ökade 5 mdkr och uppgick 2002 till 102 mdkr. Inom den konsoliderade offentliga sektorn minskade finansiellt sparande kraftigt, från 65 mdkr 2001 till 2 mdkr 2002.

Definitioner och förklaringar

Osäkerhet. Studier har visat att den kvartalsvisa BNP-utvecklingen under 90-talet i genomsnitt reviderats med 0,6 procentenheter från första estimat till definitiv version.

Volymförändringar. I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad). Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innehåller korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under kvartal eller halvår. Kalenderkorrigering görs inte på helår.

Säsongrensad. Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna regelbundet återkommande variationer under året.

Faktisk. Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för vissa delaggregat mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser. BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2000. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2000 inte är additiva. En summering av t.ex. försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP.


Jämförbarhet med primärstatistik. Vid sammanställning av national-räkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. I NR-systemet kontrolleras och konsistensprövas sedan uppgifterna. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen innebär det att justeringar vidtas i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma p.g.a. att aktualiteten kan vara olika.

Avstämning. BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. P.g.a. osäkerheten i tjänstehandeln med utlandet har tyngdpunkten legat på beräkningarna från produktionssidan. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Se länk http://www.scb.se/nr0103/

Bolagisering. Den kommunala konsumtionen och produktionen samt produktionen i näringslivet har påverkats av att verksamheter inom kommunala myndigheter bolagiserats och förts över till näringslivet. Flera sjukhus blev till exempel aktiebolag andra kvartalet 2000 och första januari 2002. Under andra kvartalet 2003 skedde däremot en avbolagisering av två sjukhus. Då återgick Helsingborgs lasarett och Ängelholms sjukhus till förvaltningsform inom landstingen igen.

Sveriges Statistiska Databaser
Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats.

Mer om ...
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats

Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2004-03-09 13.00.

Producent
SCB, Nationalräkenskapsprogrammet
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar
Ann-Louis Päivinen
Tfn 08-506 949 90
Epost annlouis.paivinen@scb.se

Tomas Nilsson
Tfn 08-506 944 41
Epost tomas.nilsson@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.