Statistiska centralbyrån, SCB

Nationalräkenskaper, andra kvartalet 2010: BNP ökade 4,6 procent

Pressmeddelande   •   Sep 08, 2010 09:36 CEST

För tabeller och grafer vänligen se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____299886.aspx

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 4,6 procent det andra kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar bidrog mest till uppgången i BNP och bland annat tillverkningsindustrin gick starkt framåt. Säsongrensad och jämförd med det första kvartalet 2010 ökade BNP med 1,9 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Andra kvartalet var kalendereffekten 0,6 procentenheter. I detta konjunkturläge bör säsongsrensade uppgifter tolkas med försiktighet.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,4 procent. I likhet med det första kvartalet var det utgifter för inköp av bilar som gav det enskilt största bidraget. Inköp av nya bilar ökade med 44 procent. Konsumtionsutgifterna för hemelektronik ökade kraftigt med 32 procent. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,2 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,4 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 8,7 procent. Den stora uppgången förklarades främst av en ökad insatsförbrukning inom försvaret och det nybildade Trafikverket. Konsumtionsutgifterna för primärkommuner och landsting steg med 1,2 respektive 1,8 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,9 procentenheter till BNP.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 6,9 procent efter sex kvartal av nedgångar. Maskininvesteringarna utvecklades starkt. Däremot fortsatte investeringar för byggnader och anläggningar inklusive vägar att falla. Näringslivets investeringar ökade med 10 procent, medan offentliga myndigheters investeringar minskade med 7,2 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett positivt bidrag med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,6 procentenheter – det största lagerbidraget sedan 1993. Det stora lageromslaget förklaras av att i stort sett oförändrade lager under det andra kvartalet i år jämförs med den extrema lageravvecklingen motsvarande kvartal i fjol.

Exporten ökade med 13 procent och importen ökade med 18 procent. Varuexporten steg med 18 procent och varuimporten gick upp med 26 procent. De stora förändringstalen förklaras till stor del av att den nuvarande återhämtningen sker från mycket låga nivåer. Tjänsteexporten steg med 4,0 procent medan importen minskade med 0,3 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,8 procentenheter till BNP-förändringen.

Produktionen inom näringslivet ökade med 6,6 procent. Varuproduktionen ökade med 11,4 procent. Nästan samtliga branscher noterade positiva utvecklingstal. Tillverkningsindustrin stod för en stor ökning. Bland annat var utvecklingen stark för exportvaror såsom motorfordon, maskiner och metallvaror. Tjänstebranschernas produktion ökade 4,0 procent. Det berodde bland annat på uppgång inom parti- och detaljhandeln, men även inom uthyrning, data och företagstjänster. Fastighetsförvaltning var däremot en av få tjänstebranscher där produktionen fortsatte att minska. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,2 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta steg samtidigt med 0,8 procent. Detta innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,5 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,1 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,5 procent i löpande priser det andra kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,1 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 7 miljarder kronor och uppgick till ungefär 92 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 15,9 procent vilket kan jämföras med andra kvartalet 2009 då sparkvoten uppgick till 17,0 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 25 miljarder kronor. Det är en ökning med 8,5 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till 12,3 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande uppgick till 5 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till plus 7,7 miljarder kronor varav primärkommuner uppvisade plus 5,9 och landstingen plus 1,8 miljarder kronor.

Revideringar

BNP-utvecklingen har i faktiska tal höjts från 4,2 till 5,2 procent i jämförelse med snabbversionen av andra kvartalet som publicerades den 30 juli. Den kalenderkorrigerade utvecklingen har reviderats upp med 0,9 procentenheter. Revideringar har skett på flera av försörjningsbalansens komponenter och är en följd av att mer fullständigt underlag har kunnat användas jämfört med snabbversionen.

Ny information har medfört revideringar även av första kvartalet 2010. BNP-utvecklingen har reviderats ned med 0,3 procentenheter till 2,7 procent i såväl faktiska tal som kalenderkorrigerad. Revideringen berodde i huvudsak av att exportnettot sänkts och att de offentliga konsumtionsutgifterna minskat.

Säsongrensad BNP det andra kvartalet har i jämförelse med snabbversionen reviderats upp med 0,7 procentenheter. Det första kvartalet är oförändrat i jämförelse med tidigare publicering.

Sektorräkenskaperna har reviderats år 2008-2009 jämfört med föregående publicering. Utfallsuppgifter avseende inkomstskatter och sociala avgifter har förts in i beräkningarna. Även transaktioner gentemot utlandet har reviderats eftersom ny information har förts in i beräkningarna. Revideringarna påverkar flertalet sektorer. Hushållens finansiella sparande har t. ex. reviderats upp med 0,8 miljarder 2008 och med 6,9 miljarder kronor år 2009.

Fördjupning

Publikationen BNP kvartal 2010:2 innehåller även flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

  • Positiv lagereffekt tilltog
  • Näringslivets produktion accelererade

Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på http://www.scb.se/nr0103 .

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)


Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.


Definitioner och förklaringar

Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2009. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2009 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarerwww.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i  NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation

Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i ett excelpaket under fliken Tabeller & Diagram på denna sida.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2010-11-29 kl. 09.30.



Producent

SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 96

 

Förfrågningar

Peter Buvén
Tfn 08-506 945 28
E-post nrinfo@scb.se

Tomas Thorén

Tfn 08-506 941 46
E-post nrinfo@scb.se

 



Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.